Den internationella kvinnodagen har förvandlats till ett pr-jippo. Den åttonde mars får kvinnor rosor på stan och rabatt på kläder i klädbutiker. Och kanske yttrar någon ett lamt ”grattis på kvinnodagen!”. Numera har kvinnodagens historiska rötter tenderat att komma i skymundan. När kvinnodagen först uppmärksammades den 28 februari 1909 var det varken för att gratulera kvinnor för deras könstillhörighet eller för att ge dem rosor. Under 1900-talets början handlade det istället om att belysa den diskriminering och de orättvisor som kvinnor utsattes för. Och för att sätta fokus på den lagstadgade ojämlikheten som drabbade halva mänskligheten enbart för att de råkade tillhöra ett visst kön.
Kvinnokampen har gått igenom många faser sedan dess. Den första och viktigaste stridsfrågan för kvinnorättskämpar världen över var utan tvekan allmän och lika rösträtt. Kvinnor nekades rösträtt med hänvisning till att det stred mot kvinnans natur att beblanda sig med sådant som politik. I Sverige kunde kvinnor för första gången rösta och väljas till riksdagen år 1921. Efter att kvinnor beviljades rösträtt har kampen för kvinnors rättigheter i Sverige framförallt inriktat sig på två frågor: föräldraskap och ekonomi. Och även sambandet däremellan.
En av de verkliga milstolparna för kvinnor i Sverige var när sambeskattning slopades 1971 och särbeskattning infördes. Sambeskattning innebar att en familj beskattades gemensamt, vilket ledde till att det i princip inte lönade sig för kvinnor att arbeta. Att tjäna egna pengar har alltid varit nyckeln till självständighet för kvinnor. Eget kapital är detsamma som frihet.
Under 1970-talet sjösattes flera viktiga reformer som kretsade kring föräldraskap. När Sveriges allmänna barnomsorg byggdes ut under 1970-talet innebar det en väsentlig avlastning för kvinnor. Familjebildning har ofta betytt, och betyder fortfarande i dag, att kvinnor får ta ett större ansvar för hemmet. Sedan fri abort infördes 1975 har kvinnor kunnat återta makten över sin egen kropp och sitt eget liv. Rätten att själv bestämma när man vill bli förälder har inneburit en väsentlig frihetsreform för kvinnor.
Sverige har kommit betydligt längre än många andra länder när det gäller kampen för jämställdhet. Men det innebär inte att den är över. I dag bör debatten om jämställdhet i allt högre grad kretsa kring kvinnors ekonomi. För det första tjänar kvinnor oftast sämre än män. För det andra arbetar kvinnor deltid i betydligt större utsträckning. Så fort de bildar familj tar de större ansvar för hemmet, och framförallt barnen. Över ett helt yrkesliv betyder det ett väsentligt bortfall när det gäller inkomst. En lägre inkomst innebär i sin tur en lägre pension.
Därför är det dags att sätta skarpare fokus på konsekvenserna av kvinnornas inkomstförluster och den ojämlikhet i frihet som detta faktiskt innebär..