Regeringen skjuter upp beslutet om försvarets utveckling för perioden 2010-2014 till i början av nästa år.
Orsaken är kriget i Georgien. Som har uppenbarat brister i den säkerhetspolitiska analysen, där risken för en konflikt mellan öst och väst har underskattats. Sverige har dessutom förlitat sig för mycket på vad EU och NATO kan erbjuda för garantier till länder som Ukraina, Estland, Lettland och Litauen.
Sett ur det perspektivet är det riktigt att skjuta upp försvarsbeslutet. Som försvarsminister Sten Tolgfors mycket riktigt påpekar (SvD 9/9) behövs det en uppdaterad säkerhetspolitisk analys.
Men kriget i Georgien har också uppenbarat brister vad gäller Sveriges förmåga att försvara sig och snabbt finnas på plats där konflikter blossar upp. Och med de många turerna i regeringen kring försvarspolitiken i färskt minne är det dessvärre svårt att se några större förändringar av försvaret den närmaste tiden.
På frågan om försvaret behöver förstärkas svarar Tolgfors att man först måste besluta vilka uppgifter försvaret ska ha, och sedan hur stora anslagen ska vara. Det skulle kunna tolkas som att en förstärkning inte är utesluten.
Men vi vet ju sedan tidigare - sedan Mikael Odenberg avgick - att det är den omvända ordningen som gäller för regeringen: Först anslagen och sedan uppgifterna.