I lördags sänkte kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor?s USA:s kreditbetyg från högsta betyg AAA till näst högsta AA+. Det är första gången någonsin denna nedvärdering sker. Som förklaring anger S&P dels att budgetuppgörelsen inte kommer i närheten av att lösa de långsiktiga skuldproblemen i USA. Dels att förtroendet för det politiska maskineriet har naggats i kanten av spelet kring budgeten. Framtidsutsikterna är inte ljusa. Det ligger närmare till hands att kreditbetyget sänks ytterligare än att det höjs till toppnivån igen.
Världens börser reagerade inte heller positivt på förra veckans budgetöverenskommelse. De två New York-börserna föll drygt sex respektive åtta procent förra veckan och både de asiatiska och europeiska börserna föll under måndagen. Det finns en stor oro över var världsekonomin är på väg och USA, som brukar vara den självklara ledaren, är nu den som vacklar.
USA:s statsskuld har växt i flera årtionden utan att politikerna varit villiga att göra något åt problemet. Varför bemöda sig att be skattebetalare och väljare om mandat för skattehöjningar när det går utmärkt att skuldsätta staten istället, tycks de ha resonerat. Under Obamas två och ett halvt år som president har skuldsättningens hastighet tredubblats. En stor del av ansvaret ligger alltså på den nuvarande presidentens axlar.
Trots det (eller kanske på grund av det) pågår, både i USA och i Sverige, försök att ge skulden för USA:s svåra situation på högerfalangen i det republikanska partiet. Men Tepartyrörelsen, som denna falang kallas, styr inte USA. De kontrollerar sedan november förra året en sjättedel av den amerikanska kongressen. Obama hade under två år tillsammans med sina demokratiska partikamrater full kontroll över hela kongressen. Det duger inte att anklaga konservativa republikaner för att vara "ekonomiska talibaner" när det är Obama som låtit belåningen skjuta i höjden.
Därför är det märkligt att också borgerliga skribenter i Sverige lägger skulden på Tepartyrörelsen. Samma personer som i Sverige skriver uppskattande om Anders Borgs budgetdisciplin använder en helt annan måttstock på USA. Kommer dessa personer att fullfölja sina resonemang och stå tillsammans med Vänsterpartiet i valrörelsen 2014 och kräva att de svenska budgetreglerna slopas?
Det amerikanska folket måste bestämma sig i fall de är intresserade av att den offentliga sektorn kraftigt expanderar och om de i sådant fall är villiga att betala för det. Att fortsätta låna pengar till löpande utgifter är ohållbart. Nu tycks det som att verkligheten slutligen hunnit ikapp USA.