Viktigast är mötet i Kina i början av nästa vecka - inte bara för USA utan för hela världen.
Kina och USA är två huvudspelare i världsekonomin. USA:s konsumenter har länge varit en global tillväxtmotor och landets marknad är världens största för en mängd varor. Kina - världens verkstad - är det land som exporterar mest till den amerikanska marknaden. Kinesiska företag investerar sina växande exportinkomster över hela världen.
De två ekonomierna är sammanbundna som två bältesspännare. Faller den ene dras den andre ner i fallet. De är varandras näst största handelspartner och Kina har lånat ut enorma summor till det hårt skuldsatta USA.
Världsekonomin kan inte nå en stabil återhämtning utan att Kina och USA kommer på rätt spår. Samtidigt har båda länderna problem. Kinas ekonomi är i obalans och befolkningen måste förmås att konsumera mer. Inget annat land har en så stor potential för konsumtion - sparandet uppgår till närmare 50 procent av BNP (The Economist 3/10).
USA:s konsumenter däremot har länge överkonsumerat för lånade pengar. Nu måste de spara.
Ökad konsumtion i Kina skulle kunna stimulera världsekonomin när den amerikanska tillväxtmotorn nu saktar in. Men den kinesiska regeringen anklagas - särskilt av USA - för att hålla nere kursen för den kinesiska valutan yuan. Det gör det billigt att importera från Kina, men dyrt för kineserna att konsumera utländska varor.
Det sticker förstås i ögonen på USA, vars handelsunderskott med Kina uppgick till astronomiska 256 miljarder dollar år 2007. Hemmaopinionen anser att Kinas export hotar amerikanska jobb och trycket på Obama att visa hårdare nypor än George W Bush i handelsfrågor är stort.
Men båda länderna har ett kluvet förhållande till frihandel. Kineserna gör vad de kan för att skydda sin egen marknad och stöttar aggressivt sina exportindustrier. Obama vill naturligtvis riva de kinesiska handelsmurarna. Samtidigt vill han skydda den amerikanska industrin. Det är en orimlig ekvation.
Som det nu är haglar handelskonflikterna så tätt att det närmar sig ett handelskrig. Nyligen startade Kina en utredning om prisdumpning och subventioner på bränsleslukande amerikanska bilar. I USA utreds prisdumpning på kinesiskt papper och salt. Strafftullar har införts på kinesiska stålrör och bildäck.
Om de två länderna vill komma framåt kommer de att vara tvungna att mötas på halva vägen. Och hela världen har anledning att hålla tummarna för att USA och Kina hittar konstruktiva lösningar på sina konflikter.
Några konkreta besked är inte att vänta nästa vecka. Kanske kommer Kina att passa på att skriva upp yuanens värde mot dollarn, vilket vore välkommet. I övrigt kommer de infekterade handelsfrågorna nog att tonas ner inför medierna. Men bakom kulisserna toppar de förmodligen agendan.