Corren berättade i går om två lesbiska par i Östergötland som nekats så kallad styvbarnsadoption. I det ena fallet har barnet kommit till genom insemination i Danmark. I det andra genom provrörsbefruktning i Finland, men med sperma från Danmark.
De två fallen är likartade och besluten har samma ordalydelse. Norrköpings tingsrätt anser att kvinnorna har försökt kringgå den grundläggande rättighet som barnet har att få kännedom om sitt genetiska ursprung, genom att inseminera utomlands.
Sverige var först i världen med att 1985 lagstadga barnets rätt att få kännedom om sitt ursprung. Den rätten skyddas även av FN:s barnkonvention.
Det kan tyckas vara en självklarhet. Vilket barn ställer inte för eller senare frågor om hur det kommit till? Föräldrarna bör inte ha makten över den informationen - om barnet i vuxen ålder vill veta sanningen.
I Danmark och många andra länder har spermadonatorn rätt till fullständig anonymitet. Det hamnar i konflikt med den svenska synen på barnets rätt.
Men för det första är det inte lätt att säga om de två lesbiska paren åkt till Danmark i akt och mening att kringgå barnets rättigheter. Det finns också andra skillnader - väntetiderna är till exempel kortare i Danmark.
För det andra väljer även heterosexuella par att åka till utomlands för att inseminera, bland annat på grund av anonymiteten.
Skillnaden mellan de heterosexuella par som inseminerar utomlands och de två aktuella fallen är att frågan om adoption aldrig uppstår. Mannen tillfrågas om han erkänner faderskapet, även om inseminationen skett utomlands.
Så går det också till om ett par - hetero eller homo - blir föräldrar genom insemination i Sverige. Den part som inte är biologisk moder får möjlighet att erkänna föräldraskapet respektive faderskapet.
Tingsrätten vill måhända statuera ett exempel med de två lesbiska paren - i syfte att skydda barns rättigheter. Men heterosexuella par som vill inseminera i Danmark för att kringgå svensk lag kan fortsätta med det.
Adoptionsärenden ska enligt lagtexten avgöras efter vad som är till fördel för barnet. Det är brukligt att rätten går på socialnämndens rekommendationer, som tar ställning för de lesbiska kvinnorna i dessa två fall.
Kan det verkligen vara till fördel för barnet att en av de två föräldrar som det lever med, inte erkänns juridiskt? Att fadern förblir anonym kan svenskt rättsväsende inte påverka.
En utredning som ser över föräldraskap vid assisterad befruktning väntas vara klar i början på nästa år.
Någon enkel lösning på de konflikter som uppstår när svenska par inseminerar utomlands är kanske inte att vänta. Det är beklagligt med tanke på barnets rätt att känna till sitt ursprung.
Men samma villkor för homosexuella par som för heterosexuella vid assisterad befruktning borde kunna åstadkommas.