Det rör sig ofta om mat vars förbrukningsdatum inte ens gått ut, eller om frukt och grönsaker med endast små skönhetsfel. Med andra ord går en stor del av maten utmärkt att äta.
Ofta har den mat som slängs transporterats långa sträckor, kanske från andra sidan vår planet. Det finns därför både en klimataspekt och en etisk aspekt av att kasta så stora mängder mat. Den borde kunna komma till användning.
Att skänka maten till välgörenhet vore ett sätt, men det avfärdas av Svensk Dagligvaruhandel. Risken är att det uppstår en andrahandsmarknad, säger man. Ett annat problem är att varumärken - säg exempelvis Arla - inte vill figurera i vilka sammanhang som helst.
Det är tyvärr undanflykter. Nog vore det möjligt att via till exempel härbärgen och soppkök slussa ut maten till behövande, omförpackad om så krävs. Livsmedelsbranschen bör tänka över sitt matslöseri.