"Kommunens vänortsförbindelser följer svensk utrikespolitik". Det säger Eva Joelsson, Linköpings kommunfullmäktiges ordförande, apropå vänortsrelationen med kinesiska Guangzhou.
I Guangzhou avrättas upp till tjugo personer i månaden, enligt människorättsorganisationen Amnesty international. I det ljuset framstår Linköpings relation som minst sagt obehaglig.
Att lamt hänvisa till att kommunen bara följer svensk utrikespolitik duger inte. Det är att ducka för det moraliska ansvaret.
Även kommunala företrädare måste kunna stå upp för centrala, moraliska värden i det internationella umgänget. Man är inte i alla lägen tvungen att anpassa sig till den rådande utrikespolitiken, om denna faktiskt har brister. Vilka signaler sänder Linköping när kommunen bortser från att tiotals dömda avrättas varje månad i dess vänort? Det bör man fundera över i fullmäktige.
Linköping är nu långt ifrån ensamt om att ställas inför moraliska dilemman när det gäller Kina -- det är ett svenskt liksom europeiskt problem. Kina är alldeles för viktigt för att ignorera, samtidigt som Mittens rike svarar för merparten av kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i världen.
Enligt Amnestys senaste sammanställning över avrättningarna globalt är Kina "dödsstraffets rike". Under 2004 avrättades närmare fyratusen i landet. Men det är, framhåller man från Amnesty, bara toppen på isberget. Den verkliga siffran beräknas ligga runt tiotusen.
Kommunala vänortsrelationer kan kanske försvaras med att de är oskyldiga företeelser -- även om de som sagt riskerar att sända fel signaler. Däremot är det helt omöjligt att rättfärdiga försäljning av vapen till diktaturen Kina, vilket EU-länderna nu planerar att återuppta.
Vapenembargot, som infördes 1989, efter massakern på demokratirörelsen i Peking, skall upphävas. Det väcker starka reaktioner i Förenta staterna. I går utfärdade den amerikanska regeringen en ny varning till européerna: "att ens överväga att häva embargot sänder fel signaler", slog en amerikansk regeringsföreträdare fast.
I Sverige har socialdemokraterna och moderaterna bildat en för partierna föga hedrande allians för vapenförsäljning till Kina. Det har hittills inte lett till någon inrikespolitisk debatt. Man förväntar sig emellertid att i synnerhet folkpartiet -- som brukar engagera sig för mänskliga rättigheter internationellt -- skall höja sin röst mot den moderata alliansbrodern. Det är en liberal plikt.
Politiken mot Kina måste präglas av realism, men samtidigt också vägledas av de moraliska värden som vi i väst anser oss stå för.
Kombinationen av en kinesisk stormaktsställning och avsaknad av kinesisk demokrati hotar att destabilisera den internationella ordningen.
Vi skall inte göra oss några större illusioner om möjligheterna att styra Kina i demokratisk riktning genom inblandning utifrån. Men omvärlden skall för den skull inte agera på ett sätt som stärker en diktatorisk regim med hegemoniska anspråk. Det skulle EU:s hävande av vapenembargot bidra till.