Den s k debatten där politiker, ledarsidor m fl lägger ansvaret på "dom andra" är pinsam. Och plågsam. Partierna mönstrar inför valet i mars och allt tyder på att blockpolitiken cementeras ännu hårdare. Jag ler när jag hör rödkindat trosvissa rödgröna eller alliansblå politiker mässa att efter extralet blir det ordning och reda på nytt. Aningslösheten spränger fram i vildaste galopp. Jag leker med tanken att jag är i Stefan Löfvens ställe. Då skulle jag gå till val med fältropet att S vill ha väljarnas stöd för en socialdemokratisk minoritetsregering – med mandatet att regera med hjälp av hoppande majoriteter. En uppgörelse med Moderaterna om en ansvarsfull och något mer EU–anpassad migrationspolitik till exempel. En uppgörelse med MP och FP om skolpolitiken. Förbättrad a–kassa tillsammans med V med flera partier. Osv. Möjligheten finns. Men viljan?
Eftersom samtliga anständiga partier är överens om att inte samarbeta med SD måste de ta konsekvenserna av sin orubblighet.. Att fortsätta tröska i den traditionella blockpolitikens spår betyder att det bara är en tidsfråga innan enfrågepartiet SD fäller nästa regering. En socialdemokratisk minoritetsministär framstår som en möjlig väg ut ur fortsatt plaskande i inrikespolitikens förlamande gyttja och dy. Eller, om väljarna plötsligt lyfter Moderaterna till massivt höga nivåeri valet mars, en moderat minoritetsregering.
Så blir det naturligtvis inte. Blockpolitiken står stadigare än Berlinmuren. Väljarna vill kanske ha det så. Jag vet inte. Jag vet bara att vi står inför en lång period av instabilitet, och att vissa grupper riskerar att hamna ännu mer utanför.
FredagsFrågan (näst sista före Jul): Magnus Malmqvist, Pressbyrån, Trädgårdstorget, Linköping, lastar prisbordet med Retro Kalender 2015 (nästa vecka Playboy med flera kalendrar!), Vintage Rock med cd, klassikern Smålänningens Jul och Hemmets Journal/Julefrid. Annat att vinna: Rosa rattmuff (Biltema), Elvis–slips samt 3 cd–skivor med Jultema (ännu fler nästa vecka!).
Plus: 6 CorrenTriss.
Frågan. Vad heter kultrullen (X)? (OBS: Jag tar mejlfri helg fr o m fredag kl 12.00.) Svensk premiär 18 år före regissörens senaste dundersuccé. Boxare, torpeder (en bibelsprängd), knark, guldklocka, våld, en blodröd Chevelle Malibu. Musik av bland andra R Nelson & C Berry. Oscarsbelönad. En våt dröm för en 14–årig smygbög, skrev en recensent. Comeback för han som med brylkrämsspetsad hårman dansade in i många hjärtan åren efter Elvis död. I X dansar han med den svenskättade skådisen som hellre fäktar än flyr i en annan av demonregissörens prisade rullar. Omkastad kronologi. Regissörens namn låter ana italienskt påbrå.
Svar senast tisdag kl 9.08, Torbjörn Gustavsson, Corren, 581 89 Linköping, torbjorn.gustavsson@corren.se, sms 0708 280609, meddelande Facebook.
Torbjörn Gustavsson är bygdeskribent & S–krönikör