Att omskära pojkar är en sedvänja bland muslimer och judar.
Landstinget i Östergötland utför ingreppet när föräldrar så önskar och subventionerar kostnaden. Det kan verka kontroversiellt - men är en klok policy.
Traditionen att omskära pojkar finns även i USA, Kanada och Australien. Sammanlagt beräknar WHO att 661 miljoner män är omskurna - vilket motsvarar 30 procent av jordens manliga befolkning. Det saknas alltså inte forskningsunderlag.
Trots det har teorier för och emot ofta slutat i dött lopp. Det gäller såväl de som hävdar att omskärelse förebygger infektioner och könssjukdomar, som de som menar att den sexuella njutningen eller förmågan påverkas. Det finns få entydiga svar.
Men det finns ett par undantag. Det verkar som om omskärelse hindrar spridningen av humant papillomvirus, som kan ge kvinnor livmoderhalscancer. Resultaten är inte oemotsagda, men har viss trovärdighet.
Ny forskning visar också att en omskuren man löper 60 procent mindre risk att smittas av hiv vid samlag med en kvinna. Dessa studier har så hög trovärdighet att WHO rekommenderar omskärelse i de länder där hiv-spridningen utgör ett stort problem.
Mot den bakgrunden är det märkligt att omskärelse av pojkar fortsätter att vara kontroversiell. Motståndarna tycks se det som att religion står mot barnets rätt att bestämma över sin egen kropp. Det händer till och med att ingreppet jämförs med den barbariska ritualen att omskära kvinnor - men det är orimligt.
En omfattande forskning har inte lyckats uppbringa några bevis för att manlig omskärelse är farlig eller skadlig, vilket också var vad Sveriges riksdag konstaterade när de gjorde ingreppet lagligt för några år sedan.
Väger man sedan in den nya forskning som visar att spridningen av hiv kraftigt motverkas - ja, då blir det orimligt att se manlig omskärelse som en suspekt religiös ritual som skadar barnet. Oavsett religion bör föräldrarna ha rätt att ta ställning till forskningen och välja åt sitt barn, precis som när det gäller viss vaccinering.
Eftersom många landsting inte omskär pojkar görs det ofta i hemmen, utan bedövning och av rena amatörer. Det kan orsaka svåra och traumatiska komplikationer.
Rimligt vore därför att förbjuda okvalificerade personer att utföra omskärelse - och kräva att alla landsting erbjuder ingreppet. Samhället bör uppmuntra muslimska familjer att vända sig till sjukvården, inte hindra dem. Därför är det utmärkt att Sveriges Kommuner och Landsting nu rekommenderar alla landsting att utföra ingreppet - dock till självkostnadspris.
Landstinget i Östergötland är ett föredöme som subventionerar kostnaden. Men trots det är priset 3 000 kronor för att få ingreppet utfört. Man kan fråga sig om det inte är för dyrt för exempelvis en nyanländ flyktingfamilj. Risken finns att de vänder sig till en billig kvacksalvare.
Det kan inte vara barnets bästa. Mycket skulle därför vara vunnet om landstingen såg omskärelse som en rättighet snarare än ett problem.