Omvalen till landstinget i Västra Götaland och till Örebro kommun i en valkrets beror på schabbel och klantigheter vid valet 2010. Sådant är dåligt för valdeltagandet. I Örebro röstade 62,8 procent och i Västra Götaland bara 43,1 procent, jämfört med 83,3 respektive 80,57 procent i det ordinarie valet förra året.
Många röstberättigade förstår inte varför de ska behöva rösta en gång till - "jag röstade ju förra året". Där ligger en del av förklaringen till det låga valdeltagandet.
Men det handlar också om att landstings- och kommunpolitik inte är lika sexig som rikspolitiken. Även om lokala medier bevakar lokal politik så bryr sig kvällstidningarna, riksradio och -tv bara om rikspolitiken, och många följer bara dessa nyhetskanaler.
Lokalpolitiker är inte heller kändisar som rikspolitikerna. Därför ville många se en sjukvårdsdebatt mellan Fredrik Reinfeldt och Håkan Juholt inför omvalet i Västra Götaland. Reinfeldt tackade nej av två skäl: Att landstingspolitikerna skulle driva sin egen valkampanj, och att S ännu inte har ett politiskt alternativ (S skuggbudget bestod ju mest av "vi återkommer"). Kanske hade valdeltagandet ökat något om Reinfeldt hade debatterat, men principiellt har han rätt.
Det är de lokala frågorna och politikerna som ska stå i fokus i lokala val. Därför tänker de statsvetare fel som nu hänvisar till omvalens låga valdeltagande för att begrava frågan om skilda valdagar. De menar att valresultaten brister i legitimitet när valdeltagandet är lågt. Men om valdeltagandet i kommun- och landstingsval är högt bara för att de sker samma dag som riksdagsvalet borde det också undergräva legitimiteten. Mellanakten i Melodifestivalen i lördags är inte Europas mest populäre artist för att en jättepublik såg tv-sändningen, och svenskarnas intresse för och engagemang i lokalpolitiken är inte skyhögt för att en samlad valdag pressar upp valdeltagandet.
Omvalens låga valdeltagande kan tvärtom ses som ett argument för skilda valdagar. Om svenskarnas intresse för lokalpolitik inte är större än så här behöver de lokala politikerna den spark i baken som skilda valdagar skulle innebära.
Och när S nu har sett att den gamla "sanningen" inte gäller, att de gick framåt i både Örebro och Västra Götaland trots ett lågt valdeltagande, kanske de kan tänka om. S har länge varit den stora bromsklossen mot skilda valdagar.
Omvalens vinnare är SD, och där ligger risken med skilda valdagar: Missnöjespartier brukar gynnas av ett lägre valdeltagande. Å andra sidan är SD:s lokalpolitiker inte kända som briljanta, så med tuffa lokala valrörelser är det ingen naturlag att partiet ska gynnas av skilda valdagar. Dessutom vore det ynkligt om Sverige inte vågade vitalisera lokalpolitiken på grund av ett litet populistparti.