Corren har berättat löpande och senast i går om den prekära situationen med kommunens byggplaner som går på kollisionskurs med Saabs flygningar. Inför det aktuella beslutet, som gällde fem områdens byggplaner, bekände Demirok att han var orolig. När beskedet i går kom kunde han andas ut, och konstatera att Linköping inte behöver följa Kirunas exempel med flyttlass. "Länsstyrelsens beslut känns ganska bra. Väl avvägt. Tråkigt för förskolan dock", twittrade Demirok.
Med det åsyftade kommunalrådet planerna för förskoleverksamheten i Tannefors, som var det enda beslut som gick emot kommunen. I det fallet bedömde länsstyrelsen flygbullernivåerna som för höga. Gällande övriga byggplaner gick det kommunens väg. Självklart var det en lättnad för det ansvariga kommunalrådet, som pustade ut på Twitter: "Jag tror inte att Linköpingsbon fattar hur ödesmättat detta beslut var".
Men att Linköping är en stolt flygstad är nog de flesta Linköpingsbor på det klara med, och Saabs betydelse som arbetsgivare och utvecklingsmotor för kommunen är knappast ifrågasatt. En stad utan flyg är ingen flygstad, men med flygen kommer också bullret. Saab vill ha ryggen fri som upphovsman till bullret och motsätter sig därför Linköpings expansion i bullriga miljöer.
Därmed hamnar kommunen i något av en rävsax när den önskvärda utbredningen krockar med Saabs intressen. Demirok beskriver dilemmat kort och koncist: "Om vi inte får bygga dör Linköping. Om vi inte har Jas dör Linköping".
Konflikten mellan kommunen och Saab grundar sig i problemet med att två myndigheter, Boverket och Naturvårdsverket, har olika syn på bullernivåer. Naturvårdsverket mäter bullertoppar, medan Boverket ser till det genomsnittliga oväsendet. Länsstyrelsen har valt att gå på den senare myndighetens rekommendation, men landshövding Elisabeth Nilsson poängterar det ohållbara i verkens olika bedömningar. Så länge som variationen kvarstår kommer liknande tvister uppstå igen.
Landshövdingen är inte ensam om problemformuleringen. Så sent som den 18 maj skrev de östgötska riksdagsledamöterna Andreas Norlén (M), Finn Bengtsson (M) och Staffan Danielsson (C) på Correns debattsida om orimligheten som skapar tvister mellan två så stora intressen för Linköping och hela landet (Saab måste anses vara större än en kommunal angelägenhet).
Tyvärr har miljöminister Andreas Carlgren (C) hittills duckat för konflikten. Den får Boverket och Naturvårdsverket lösa själva, anser han. Men att två statliga myndigheter har olika referensramar är ett principiellt problem som borde intressera ministern mer. Problemet kostar inte bara twitterutrymme utan tid, energi och pengar.