Göran Persson är bestört. Han anser att Carl Bildt visade dåligt omdöme när han - utan att representera Sverige eller ens moderaterna - förespråkade en invasion av Irak 2003. Enligt Persson skadar det Sveriges anseende.
Lika indignerade är gänget på Expressens ledarsida. De anser rent av att Bildts tidigare uppdrag gör honom olämplig som utrikesminister.
Carl Bildt är en begåvad politiker som stundtals saknar taktkänsla. Självklart borde han vara mer tydlig och mindre nonchalant när han redogör för sina tidigare uppdrag - i synnerhet när det gäller engagemanget i Vostok Nafta och Lundin Oil. Kritiken lockar fram hans arroganta sida.
Men det gäller att hålla ögonen på bollen och föra rätt debatt. Att Bildt snabbare borde ha redogjort för sina uppdrag i Ryssland och Sudan betyder inte att han är fel person att företräda Sverige i världen. Och att koppla samman Bildts ekonomiska affärer med det ställningstagande han gjorde inför Irakkriget är både ohederligt och orättvist.
Dessutom är Bildts tidigare hållning till interventionen i Irak ingen överraskning. Han tyckte, precis som kamraterna i moderaterna, att Saddam Husseins brutala regim borde störtas - även om den inte utgjorde något överhängande hot mot världsfreden.
Vilket han också gjorde klart och tydligt. Både i tv-soffor och i olika debattartiklar.
"Sveriges röst i världen blir någonting som man inte kommer att lyssna till", frustade i går Göran Persson apropå Carl Bildts tidigare koppling till amerikanska organisationen The committee for the liberation of Iraq.
Han anser också att statsminister Fredrik Reinfeldt genast bör uppge vad han känt till. Därmed insinuerar han att Bildts engagemang för Irak var en hemlighet. Så är inte fallet.
Bildt är inte någon fanatisk krigshetsare - även om han avskyr diktaturer. Men han såg invasionen som en möjlighet att få slut på eländet i Irak. Bildts engagemang - och kunskaper- i frågan var så stora att FN:s biträdande generalsekreterare sonderade hans intresse att bli FN-sändebud i landet.
Det är svårt att se att det kan skada Sveriges globala anseende att vår utrikesminister har en sådan bakgrund. Det viktiga är vad han uträttar i sin nuvarande roll - och att han medverkar till en bättre och klokare Mellanösternpolitik.
I dag står det klart att Carl Bildt hade fel om Irak. Det hjälpte inte att USA och närmare 50 andra länder störtade Saddam Hussein.
Argumenten för kriget var vilse- ledande, tidpunkten illa vald och återuppbyggnaden uselt planerad. Självklart hade det också behövts ett FN-mandat.
Men nu är det tid att gå vidare. Regeringen Reinfeldt måste ta initiativet till en rejäl framtidsdebatt och ta ett helhetsgrepp på konflikterna i Mellanöstern. Och förklara hur kriget mot terrorn kan föras med respekt för grundläggande mänskliga rättigheter.
I det arbetet har Carl Bildt en självklar roll.