Under många år har flickor erhållit högre betyg i skolan än pojkar. Könsgapet har hela tiden legat mellan 21 och 23 meritvärdespoäng. Ny statistik från Skolverket visar att det nu ökat till 24. Ingen stor förändring, det ska medges. Men det är ett orovarslande tecken på en trend som bara fortsätter.
Huvudproblemen är nämligen inte den marginella förändringen i betygsgapet utan hur konstant gapet är. De senaste femton åren har genomsnittsbetyget ökat för både pojkar och flickor. Något som ter sig märkligt med tanke på de larmrapporter om kunskapsproblem i skolan som regelmässigt dyker upp. Att det finns en betygsinflation råder det knappast något tvivel om. Men den har näppeligen gynnat flickorna. Pojkarnas betyg har ju ökat ungefär lika mycket, fastän från en lägre nivå.
Vad är då skälet till betygsskillnaderna? I fredagens Corren intervjuades Michael Tholander, universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. Han menade att förklaringen delvis kan ligga i att pojkar missgynnas i skolan genom att lärarna sätter bättre betyg på "elever som de förstår och känner igen sig i". Eftersom en stor del av lärarkåren är kvinnlig skulle det falla ut till pojkarnas nackdel. När resultaten på nationella prov och slutbetyg jämförs framgår det dessutom att flickor oftare för ett högre slutbetyg än deras resultat på nationella provet.
Han pekar också på att pojkar mognar senare. Under större delen av sin skoltid kommer pojkar att ha ett handikapp i förhållande till flickorna.
En tredje förklaring, som bland annat förfäktas i en halvårsgammal avhandling från Uppsala universitet, är att pojkar präglas av en anti-pluggkultur. Medan studerandet i sig ger status till flickorna är det bara kunskapen som ger pojkar status. Att plugga för att nå den ses ner på. Varifrån en sådan "anda" kommer från är väldigt svårt att veta. Men visst finns det en föreställning inom populärkulturen att en riktig man fixar allt utan allt för mycket ansträngning, medan "losern" tar i och misslyckas.
Det skulle ge tre förklaringar till betygsskillnaderna: Flickor gynnas svagt vid betygssättning, pojkarna mognar senare än flickor och är i högre grad del av en anti-pluggkultur. Mognadsprocessen är svår att göra något åt, så länge inte pojkar får börja i skolan ett år senare eller flickor ett år tidigare. Missgynnandet i betygssättningen däremot kan upphöra imorgon om skolorna tänker till.
Anti-pluggkulturen är emellertid svårast att tas med. Att det inte är kunskapen i sig som förlöjligas utan vägen dit gör saken än mer komplicerad. Att få tonåringar att inse hur mycket deras skolresultat påverkar deras framtid är inte lätt. Men just det är 10 000-kronorsfrågan. Hur gör man det coolt att vara en pluggis?