Östergötland behöver ett marknadsföringsbolag

Linköping2006-02-03 00:00
Detta är en ledarkrönika. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Norrköpings näringslivsdirektör Björn Persson vill attkommunen satsar stenhårt på turism- och besöksnäringen. Ännu ettexempel på att begreppet den fjärde storstadsregionen bara är en uddlöspapperstiger. Ännu ett exempel på hur svårt det är att förverkliga idénom samarbete och samordning. När det gäller kör Norrköping sitt lopp,och Linköping sitt. Vilket illustreras av marknadsbolagens existens ocharbete. Två parallella organisationer -- Nya Norrköping ochMarknadsbolaget Framtid Linköping -- vars perspektiv är snävt ochbegränsas till respektive kommun.

Menar politiker och övriga inblandade allvar med snacket om denfjärde storstadsregionen ska marknadsbolagen slås ihop -- och länkassamman med motsvarande organisation i till exempel Motala, Mjölby,Finspång och Söderköping. Det spretande dubbelkommando som gäller idag, motarbetar den gemensamma marknadsplan som kommunerna beslutat ominom ramen för det fjärde storstadsalternativet. Så länge Linköping ochNorrköping håller fast vid var sitt marknadsbolag blir det ingen riktigskjuts på marknadsföringen av Östergötland.

Reinfeldts nya politik

Borgaralliansens ledare Fredrik Reinfeldt (m) trumpetar ut atthan placerar frågan om jobben på den politiska dagordningen. Visst görhan, men vad vill han? Jo, tvinga långtidsarbetslösa ochlångtidssjukskrivna att ta jobb som ger en månadslön (netto) på 5 000kronor. Samtidigt höjs avgiften till a-kassan. Så ska löntagarna förmåsatt ställa sig utanför facket. Högerledare kommer och går, politikenbestår.


Typ värsta mardrömmen

Att stövla in på Richts, Café Columbia eller Konsum i Kisa och mötas av beskedet: "Semlera ä slut."


Se upp!

Carl XVI Gustaf firar sin 60-årsdag med att bland annat medverka vid en trafikdag i Norrköping. Se upp i rondellen!


Till sist (lite lästips):

Stig Carlsons "Sorgens testamente" utkom 1946. Sexti år senare får jag boken av Jerker,en av få på Correns Linköpingsredaktion som inte famlar i detogenomträngliga mörker som är den illitterates livs-luft. De flestajournalister som hör ordet "bok" tänker på Anna. Stig Carlsons "Sista dikter" (1971) griper fortfarande tag. För att inte tala om Mästarens "Ockulta dagboken". Den återläste jag efter nyårshelgen, tillsammans med George P Pelecanos

samhällskritiskt glödheta trilogi om privatdeckaren Derek Strange. "Sorgens testamente" känns som en värdig uppföljare.

Läs mer om