När regeringen och MP i mars 2011 presenterade sin invandringspolitiska uppgörelse var det i en anda av desperation. Sverigedemokraterna hade nyligen valts in i riksdagen, och många undrade vad som skulle hända: Skulle Sverige bli omänskligt och rasistiskt nu?
I dag vet vi att det inte hände så mycket. SD framstår snarare som kritiker av invandringspolitiken och rädda för islam, än som etniskt fixerade rasister. Dessutom blir de utfrysta av övriga riksdagspartier.
Men då var allianspartierna och MP så angelägna om att blockera SD att de bortsåg från sina egna olikheter. De såg bara den gemensamma nämnaren; att de fem partierna till skillnad från S och V är positiva till arbetskraftsinvandring.
Skillnaden man blundade för är att MP vill ha fri invandring, medan alla de borgerliga partierna då ville ha en reglerad invandring (sedan dess har Centerpartiet svängt och vill ha fri invandring på sikt).
Denna skillnad i grundläggande synsätt ligger bakom MP-utspelet i SvD (25/4). Åsa Romson och Maria Ferm anklagar regeringen för att svika den migrationspolitiska uppgörelsen, och hotar själva med att bryta den. MP:s vision om fri invandring visar sig bland annat i glidningen kring anhöriginvandringen. I uppgörelsen sade man att familjer som inte kan återförenas eftersom de saknar identitetshandlingar som styrker släktskap skulle få utökade möjligheter till dna-prov. Nu vill MP tillåta anhöriginvandring även när dna inte visar på släktskap. Säger några att de är släkt ska man helt enkelt tro på det.
Men det är framförallt rätten till vård för så kallade papperslösa (utlänningar som vistas illegalt i Sverige, till exempel genom att trotsa utvisnings-/avvisningsbeslut) som irriterar MP. Regeringen och MP var överens om att förbättra rätten till vård, men den utredning som blev färdig i maj 2011 har blivit liggande.
Det beror kanske på att förslagen är väldigt långtgående. Trots att rätten till vård inte ska uppmuntra människor att vistas illegalt i Sverige, vill utredningen att papperslösa ska få samma vård på samma villkor som svenska medborgare.
MP hävdar (liksom utredningen) att rätten till obegränsad vård är en universell, mänsklig rättighet, och skjuter därmed sin egen vision om fri invandring i foten. Bara "politiska" rättigheter som yttrandefrihet och religionsfrihet är universella. "Välfärdsrättigheter", som rätten till vård eller utbildning, är beroende av ekonomi och omfördelning i det aktuella landet.
Därför kan endast anhängare av nattväktarstaten ha en logisk vision om fri invandring. Vill man som MP och de flesta andra i Sverige ha en utbyggd välfärdsstat, med bland annat SFI, socialbidrag och introduktionshjälp till invandrare, blir konsekvensen att invandringen måste regleras. MP inser inte detta, och därför kanske det är lika bra om migrationsöverenskommelsen skulle spricka.