Myntet har som bekant alltid två sidor - en fram- och en baksida. Under de första skälvande dagarna på det nya året har jämställdhetens baksidor debatterats på såväl Dagens Nyheters debattsida som Svenska Dagbladets Brännpunkt.
På DN Debatt (4/1) tar forskare från Mittuniversitet och Umeå universitet upp klyftan mellan de ambitiösa svenska jämställdhetsidealen och verkligheten - som fortfarande kännetecknas av att kvinnor har lägre lön trots att de utbildar sig och arbetar i allt större utsträckning. Och av att svenska kvinnor än i dag tar huvudansvaret för barn och hem. Männen lägger bara hälften så mycket tid på hushållsarbete och tar bara ut femtedel av all föräldraledighet.
Svaret på frågan varför det fortfarande ser ut på det här sättet är enligt artikelförfattarna att det krävs hårt arbete för att uppnå jämställdhet i vardagen och att fördelarna med jämställdhet inte alltid är så uppenbara. Nackdelarna - stress, missnöje och konflikter - väger oftast tyngre än fördelarna och därför följer svenska pars vardag fortfarande de traditionella könsrollernas logik.
På SvD: s Brännpunkt (2/1) hävdar Pär Ström från tankesmedjan Den Nya Välfärden att det finns ett utbrett men nedtystat mansförtryck i Sverige och att strävan efter jämställdhet - den statligt finansierade feminismen, som Ström kallar den - därför bör ersättas med humanism. Artikeln innehåller en rad exempel på situationer där män befinner sig i underläge gentemot kvinnor: I vårdnadstvister, rekryteringsprocesser och i brottsofferstatistiken, för att nämna några.
Det råder ingen tvekan om att Pär Ström vill provocera.
Genom att anklaga feminister för det som de genom åren har kritiserat män för - att försöka skaffa förmåner för den egna gruppen - bjuder han in till någon slags jämställdhetsdebatt.
Och att bristerna i den svenska jämställdheten diskuteras är givetvis välkommet. Listan över misslyckandena kan nämligen göras lika lång som den över framgångarna. Eller med andra ord: Det finns fortfarande mycket kvar att göra, vilket inte minst artikeln på DN Debatt pekar på. Om vardagsslitet inte ger lön för mödan återstår en hel del arbete.
Det arbetet underlättas av att det förs en seriös samhällsdebatt om vikten av att män och kvinnor har lika möjligheter på arbetsmarknaden såväl som i samhället i övrigt. Och det är tveksamt om Pär Ströms inlägg kan bidra till en sådan diskussion.
Självklart ska vi inte acceptera att kvinnor nästan alltid går vinnande ur vårdnadstvister eller att män inte kontrolleras för prostatacancer på samma sätt som kvinnor för bröstcancer. Men Pär Ströms slutsats, att detta är ett uttryck för ett utbrett och nedtystat mansförtryck, är väl långsökt. Det är ett underligt sätt att försöka starta krig mellan könen, ett krig som är både överflödigt och motverkar den seriösa debatt som krävs för att ta jämställdhetsarbetet till en högre nivå.