En 24-årig kvinna misshandlades svårt i slutet av förra veckan i en park i Stockholmsförorten Hägersten. Händelsen rubriceras av polisen som mordförsök.
Kvinnan var vittne i en mordrättegång och hade redan tidigare misshandlats. Men det vittnesskydd hon fick inskränkte sig till ett överfallslarm i hennes lägenhet.
En tragedi för kvinnan och hennes familj, ett misslyckande för polisen - men också en varningslampa för hela samhället.
"Skyddet fungerar inte. Vittnen har inte samma möjlighet som brottsoffer att få skyddad identitet", säger Christian Diesen, professor i straffrätt till Dagens Nyheter.
Övergrepp i rättssak är ett allvarligt brott. Det innebär att någon med våld eller hot om våld försöker hindra en person från att göra en polisanmälan eller att vittna i en rättegång.
Hot mot vittnen har ökat från 65 fall år 2000 till 430 år 2006, enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Det är flera hundra procent.
Dessa brott riktar sig i förlängningen mot oss alla, eftersom vi alla är beroende av att rättssamhället fungerar; att brottslingar straffas och att rättegångar kan hållas i trygghet.
Även andra typer av hot - per sms och via mejl - ökar kraftigt. Ofta rör det sig om ungdomar som hotar andra ungdomar. En enkätundersökning som Corren genomfört (25/6) visade att många niondeklassare drar sig för att polisanmäla brott - på grund av rädsla för repressalier.
I ett inslag i Aktuellt i torsdags framträdde en polisman anonymt. Han hävdade att högt uppsatta medborgare kan få personskydd dygnet runt när de utsätts för hot. Men misshandlade kvinnor på flykt från sina män får på sin höjd överfallslarm - även om hoten är mycket allvarliga.
Helhetsbilden är djupt oroande. Personskyddet av vittnen och brottsoffer fungerar inte. Hot - i vardagen eller i samband med en rättssak - har blivit en så påtaglig del av samhället att till och med tonåringar påverkas.
Och det är värre än så: Rättsväsendet saknar strategier för hur polis och åklagare bör agera vid personhot och kunskap om vilka åtgärder som fungerar. Det hävdade Lars Korsell, forskare vid BRÅ, i Aktuellt i lördags.
Justitieminister Beatrice Ask (m) tar av allt att döma situationen på allvar. Frågan är bara hur man hanterar ett så mångfacetterat - och omfattande - problem.
Mer kunskap behövs om hur samhället agerar effektivt mot hoten. En hårdare tillämpning av rådande lagstiftning kan också bidra till en förbättring. Utbildning av poliser så att de blir bättre på att bedöma hot och risker är ännu en väg framåt.
Men kanske är utbildning av skolelever det viktigaste. Mycket tyder på att dagens unga tidigt kommer i kontakt med hot och våld. De måste lära sig att agera som ansvarsfulla medborgare - och att ställa krav på att rättsväsendet tar sitt ansvar.
Om en hel generation växer upp med en misstro till rättsväsendet går vi en mycket dyster framtid till mötes.