"Visst lever vänster-högerdimensionen," utropar den socialdemokratiske krönikören Torbjörn Gustavsson. Det är det tema som socialdemokrater och moderater i skön förening kommer att mala fram till den 13 juni, dagen för valet till EU-parlamentet.
Så ser det politiska spelets logik ut: Ideologiska motståndare regisserar tillsammans spelet. Det gäller att skjuta undan andra frågeställningar, att mana fram just de bilder som mobiliserar de egna väljarna.
Inte minst socialdemokratin har ju svåra problem med sin EU-opinion. En stor majoritet av partiets gräsrötter säger nej till den europeiska överstatligheten, vilket med all önskvärd tydlighet manifesterades i eurofolkomröstningen. Skall man få sina sympatisörer att rösta socialdemokratiskt den 13 juni gäller det därför att sopa allt som har med överstatligheten, demokratin och maktfrågorna under en tjock matta av vänster-högerretorik.
Correns socialdemokratiske krönikör tar upp det så kallade tjänstedirektivet från EU-kommissionen som en "hårdhänt påminnelse om hur aktuell och närvarande vänster-högerdimensionen är."
I själva verket har detta direktiv varit på tapeten i tre år, men dock aldrig som någon vänster-högerfråga. Det är först nu, när EU-parlamentsvalet står för dörren, som socialdemokraterna upptäckt direktivets otäckt marknadsliberala karaktär - och tacksamma funktion för att mobilisera väljarna mot högern i EU.
Direktivet handlar i korthet om att "undanröja alla rättsliga och administrativa hinder för tjänsteleverantörer som vill verka på den europeiska marknaden." Det är med andra ord ett led i det fulla förverkligandet av den inre marknaden. Det som väckt stort uppseende nu är principen om ursprungsland, vilket betyder att tjänster som utförs på den svenska marknaden skall göra det enligt till exempel spanska regler, om det företag som är leverantör har spanskt ursprung.
Om tjänstedirektivet blir verklighet kommer såväl kollektivavtal som konsumentinflytande att raseras, varnar Gustavsson. Och han manar sin partikamrat, den socialdemokratiske EU-parlamentarikern Göran Färm att sätta in EU-frågorna i sitt nödvändiga vänster-högerperspektiv.
Men det gjorde nu inte Färm alls när han för bara ett halvår sedan, tillsammans med andra socialdemokrater, konservativa och liberaler, röstade för ett betänkande om EU-kommissionens strategi för att förverkliga den inre marknaden. Inte heller i oktober 2001, när EU-parlamentet första gången röstade om förslaget till tjänstedirektiv uppstod det någon vänster-högerdebatt i frågan mellan socialdemokraterna och de konservativa och liberalerna. Sanningen är att den stora majoriteten i detta parlament, bestående av de socialdemokratiska, konservativa och liberala partigrupperna är helt överens om att den inre marknaden skall fullbordas, och att de också är förenade i ett överstatligt perspektiv som förblindar när det gäller sådant som man nu plötsligt upptäckt, att nationella kollektivavtal minsann kan komma att hotas.
Det saknar trovärdighet att de svenska socialdemokratiska EU-parlamentarikerna nu säger nej till tjänstedirektivet. Hade vänster-högerdimensionen verkligen varit den dominerande i EU-parlamentet, om det varit det som styr socialdemokratiskt handlande där, skulle s-företrädarna ha upptäckt denna påstådda laddning i tjänstedirektivet bra mycket tidigare.
Det som styr socialdemokraterna, moderaterna, folkpartisterna, kristdemokraterna och centern i EU-parlamentet är en och samma sak: Att ge EU mer makt.