Idag är det Nationaldagen. Den med stort N.
Visserligen viftas det en del med flaggor den sjätte juni och kungahuset visar upp sig. Men det är inte på djupet, inte en del av vår folksjäl.
Det är midsommar.
I den gemensamma glädjen över livet och sommaren som ligger framför oss finns något som är svårt att fånga. Det handlar egentligen inte om Sverige och absolut inte om nationalism. Snarare om humanism, om det kravlösa mötet människor emellan.
Att mötas var för övrigt själva idén med en av Correns satsningar i vår, kampanjen i Johannelund. Under en dryg vecka delade vi ut tidningen, sedan bjöd vi in till grannmingel intill plaskdammen. Det blev underhållning av elever från Folkungaskolans musiklinje och vår egen Lollo Asplund, korvgrillning, boule, crocket, många personliga löpsedlar och prat om tidningen. Visste du att över 350 personer dök upp? Vi hade roligt. Jag vet, för jag var där.
Vi möter våra läsare varje dag. Men i vanliga fall finns det ett skäl till mötet. Det kan vara något glatt och trevligt eller något svårt, men det finns alltid en anledning. Så var det inte här, vi bjöd in och ni kom. Bara för att prata. Kravlöst som midsommar.
Ett skäl till att vi från Corren trivdes så bra i Johannelund var de kärvänliga omdömen vi fick om vår tidning. Många jag mötte hade läst Corren sedan 50-talet - och hade inga planer på att sluta.
De vänliga orden stämmer med en stor läsarundersökning vi låtit Sifo göra under våren. 500 läsare har svarat på utförliga frågor om hur de uppfattar tidningen. Utfallet visar att läsarnas uppskattning ökat sedan vi gjorde samma undersökning 2001. Vi fick också bättre betyg än 12 motsvarande dagstidningar som nyligen gjort samma undersökning bland sina läsare.
Det är glädjande - och förpliktigande. Vi har mycket att leva upp till.
En sak som kännetecknar morgontidningen är blandningen. Mötet mellan högt och lågt, finstämt och grovt. Å ena sidan måste en dagstidning innehålla handfasta samhällsreportage som vår granskning av nätpedofilerna. Två lockades till Linköping för att ha sex med vad de trodde var en 14-årig flicka. De mötte våra reportrar Christian Ströberg och Nils Olauson tillsammans med fotograferna Héctor Barajas och Johnny Gustavsson. Reportaget uppmärksammades nationellt när SVT:s Agenda tog upp frågan och sände Correns filmbilder.
Men lika viktiga för tidningen är till exempel Johan Sievers stillsamma reflektioner om en badanka. Krönikan publicerades i senaste LördagSöndag.
Pedofiler och plastankor. Corren i ett nötskal.
PS: Missa inte Mons Kallentofts nya deckare i Linköpingsmiljö, som går som följetong hela sommaren i Corren. Jag har redan läst. Du kommer inte kunna släppa tidningen!