Gymnasiet Àr en frivillig skolform. Men 99 procent gÄr vidare frÄn grundskolan till gymnasiet, dÀr eleverna har samma rÀtt som i grundskolan till en likvÀrdig och rÀttvis skolgÄng. Var i landet man bor ska inte spela nÄgon roll för vilka kunskaper man fÄr.
DĂ€rför oroar resultaten av den jĂ€mförelse av gymnasieskolan som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har gjort. I Ăppna jĂ€mförelser - Gymnasieskola 2008 framgĂ„r nĂ€mligen att det finns stora skillnader mellan hur olika kommuners elever klarar gymnasiet.
SKL har bland annat tittat pÄ hur mÄnga som fullföljer gymnasiet, lÄngvarigt skolk och andelen som gÄr vidare till högskolan eller fÄr ett jobb.
à r 2007 fullföljde 68 procent av eleverna gymnasiet inom tre Är. Men mellan kommunerna varierar siffrorna frÄn 47 till 83 procent. Det finns kommuner som har en mycket dÄlig genomströmning och andra som har en bra sÄdan. Samtidigt lÀmnar tre av tio gymnasiet eller fÄr slutbetyg utan högskolebehörighet.
NÀr det gÀller hur mÄnga som gÄr vidare till högskolan varierar siffrorna mellan 13 och 70 procent.
SKL:s rapport visar ocksÄ att bland dem som tog studenten 2004 hade 29 procent vare sig pluggat vidare eller fÄtt nÄgot jobb nÀr granskningen gjordes 2007.
I Ăstergötland ligger Boxholm och Ydre med sina 78,6 procent i topp vad gĂ€ller genomströmningen - tĂ€tt följda av Kinda. SĂ€mst genomströmning har Motala och Vadstena, dĂ€r 35, 2 respektive 34,7 procent av gymnasisterna inte fullföljer utbildningen.
I Ydre och Kinda fÄr 95,5 respektive 93,3 procent av de som fullföljer gymnasiet högskolebehörighet. Vadstena och Motala hamnar i botten med sina 77,2 respektive 83,8 procent.
Föga förvÄnande pluggar flest, 49,2 procent, vidare i universitetsstaden Linköping. I Boxholm Àr andelen som gÄr till högskolan lÀgst: 26,8 procent.
Mjölby har den högsta siffran, 33,9 procent, vad gÀller dem som vare sig har pluggat vidare eller fÄtt ett jobb efter gymnasiet - tÀtt följt av Motala, Boxholm och Vadstena.
Vem som ska ta Ät sig Àran eller utkrÀvas ansvar för de hÀr siffrorna Àr ingalunda sjÀlvklart.
SKL konstaterar att pengar inte tycks vara avgörande för hur olika kommuners elever klarar gymnasiet. Det styrks av att det i toppskiktet pÄ SKL:s rankinglista finns kommuner med bÄde höga och lÄga elevkostnader. I stÀllet framhÄller SKL kompetenta och engagerade skolledare och lÀrare för att förbÀttra skolans resultat. Men för att kunna knyta dem till sig krÀvs bÄde attraktiva skolmiljöer och löner. Att pengar Àr oviktigt Àr dÀrför en sanning med modifikation. Liksom att kommunpolitikerna inte har nÄgot med siffrorna i SKL:s rapport att göra.
LĂ€rarnas Riksförbund kallar den för en partsinlaga; för att kommunerna ska slippa lĂ€gga mer pengar pĂ„ skolan. Ăven Metta Fjelkners uttalande (TT 14/10) Ă€r en partsinlaga. Samtidigt har hon rĂ€tt i att SKL borde ha analyserat varför det ser sĂ„ olika ut runt om i landet. Men som underlag i debatten om hur skolan kan bli bĂ€ttre fungerar rapporten utmĂ€rkt.