Pengar Àr inte allt - men knappast helt oviktigt

Gymnasiet Àr en frivillig skolform. Men 99 procent gÄr vidare frÄn grundskolan till gymnasiet, dÀr eleverna har samma rÀtt som i grundskolan till en likvÀrdig och rÀttvis skolgÄng. Var i landet man bor ska inte spela nÄgon roll för vilka kunskaper man fÄr.

SKL:s jÀmförelse av gymnasieskolan sÀtter fingret pÄ nÄgra av problemen och fungerar dÀrför utmÀrkt som underlag i debatten om hur skolan kan bli bÀttre. Bild: KARIN MALMHAV / SCANPIX

SKL:s jÀmförelse av gymnasieskolan sÀtter fingret pÄ nÄgra av problemen och fungerar dÀrför utmÀrkt som underlag i debatten om hur skolan kan bli bÀttre. Bild: KARIN MALMHAV / SCANPIX

Foto: Fotograf saknas!

Linköping2008-10-15 00:00
Detta Àr en ledare. Correns ledarsida Àr borgerlig. Tidningen stÄr fri och obunden frÄn alla partier.

Gymnasiet Àr en frivillig skolform. Men 99 procent gÄr vidare frÄn grundskolan till gymnasiet, dÀr eleverna har samma rÀtt som i grundskolan till en likvÀrdig och rÀttvis skolgÄng. Var i landet man bor ska inte spela nÄgon roll för vilka kunskaper man fÄr.

DĂ€rför oroar resultaten av den jĂ€mförelse av gymnasieskolan som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har gjort. I Öppna jĂ€mförelser - Gymnasieskola 2008 framgĂ„r nĂ€mligen att det finns stora skillnader mellan hur olika kommuners elever klarar gymnasiet.

SKL har bland annat tittat pÄ hur mÄnga som fullföljer gymnasiet, lÄngvarigt skolk och andelen som gÄr vidare till högskolan eller fÄr ett jobb.

År 2007 fullföljde 68 procent av eleverna gymnasiet inom tre Ă„r. Men mellan kommunerna varierar siffrorna frĂ„n 47 till 83 procent. Det finns kommuner som har en mycket dĂ„lig genomströmning och andra som har en bra sĂ„dan. Samtidigt lĂ€mnar tre av tio gymnasiet eller fĂ„r slutbetyg utan högskolebehörighet.

NÀr det gÀller hur mÄnga som gÄr vidare till högskolan varierar siffrorna mellan 13 och 70 procent.

SKL:s rapport visar ocksÄ att bland dem som tog studenten 2004 hade 29 procent vare sig pluggat vidare eller fÄtt nÄgot jobb nÀr granskningen gjordes 2007.

I Östergötland ligger Boxholm och Ydre med sina 78,6 procent i topp vad gĂ€ller genomströmningen - tĂ€tt följda av Kinda. SĂ€mst genomströmning har Motala och Vadstena, dĂ€r 35, 2 respektive 34,7 procent av gymnasisterna inte fullföljer utbildningen.

I Ydre och Kinda fÄr 95,5 respektive 93,3 procent av de som fullföljer gymnasiet högskolebehörighet. Vadstena och Motala hamnar i botten med sina 77,2 respektive 83,8 procent.

Föga förvÄnande pluggar flest, 49,2 procent, vidare i universitetsstaden Linköping. I Boxholm Àr andelen som gÄr till högskolan lÀgst: 26,8 procent.

Mjölby har den högsta siffran, 33,9 procent, vad gÀller dem som vare sig har pluggat vidare eller fÄtt ett jobb efter gymnasiet - tÀtt följt av Motala, Boxholm och Vadstena.

Vem som ska ta Ät sig Àran eller utkrÀvas ansvar för de hÀr siffrorna Àr ingalunda sjÀlvklart.

SKL konstaterar att pengar inte tycks vara avgörande för hur olika kommuners elever klarar gymnasiet. Det styrks av att det i toppskiktet pĂ„ SKL:s rankinglista finns kommuner med bĂ„de höga och lĂ„ga elevkostnader. I stĂ€llet framhĂ„ller SKL kompetenta och engagerade skolledare och lĂ€rare för att förbĂ€ttra skolans resultat. Men för att kunna knyta dem till sig krĂ€vs bĂ„de attraktiva skolmiljöer och löner. Att pengar Ă€r oviktigt Ă€r dĂ€rför en sanning med modifikation. Liksom att kommunpolitikerna inte har nĂ„got med siffrorna i SKL:s rapport att göra.

LĂ€rarnas Riksförbund kallar den för en partsinlaga; för att kommunerna ska slippa lĂ€gga mer pengar pĂ„ skolan. Även Metta Fjelkners uttalande (TT 14/10) Ă€r en partsinlaga. Samtidigt har hon rĂ€tt i att SKL borde ha analyserat varför det ser sĂ„ olika ut runt om i landet. Men som underlag i debatten om hur skolan kan bli bĂ€ttre fungerar rapporten utmĂ€rkt.

LĂ€s mer om