Opinionsjournalistiken har både förtjänster och ansvar. Hur förvaltas dessa bäst? Ibland kanske genom att i mindre utsträckning ge bestämda svar och mer av att ställa öppna frågor.
Titt som tätt hörs önskemål om mer visioner i politiken. Att politiken och debatten om densamma inte får förminskas till att röra blott administrativa dagsbehov.
Parallellt med detta talas ibland om behov av att journalistiken gör djupare analyser av bredare skeenden. Detta samtidigt som tidningsformaten minskas, löptext kläms ihop och mätningar visar att allt färre - särskilt unga - läser tidningen och dessutom under allt kortare tid.
För opinionsjournalistikens del är lösningen inte enkel. Men när det gäller granskningen och deltagandet i samhällsdebatten, skulle ett sätt kunna vara att skruva lite mer på samhällsdebatten, att testa att se den i nya perspektiv, samt oftare försöka se längre in i framtiden, såväl som att sätta den i historisk kontext.
Den så kallade sokratiska metoden, namngiven efter den grekiske filosofen Sokrates (cirka 470-399 f.Kr.), innebär ett gradvis kunskapssökande genom strävan efter att ställa alltmer kvalificerade frågor. Kanske har den något att ge även opinionsjournalistiken av i dag?