Valet av Stefan Löfven innebär i bästa fall ett perspektivskifte i svensk inrikespolitik. Löfven är inte bara den ende av ledarna för de sju riksdagspartierna som på allvar är medveten om de utmaningar som den globala ekonomin innebär (i form av möjligheter och hot) för Sverige. Han har dessutom, i rollen som framträdande representant för IF Metall, ofta befunnit sig i stormens öga och, faktiskt, demonstrerat en imponerande förmåga till nytänkande.
Industrins (i vid bemärkelse)fortsatta betydelse för tillväxt och rättvis fördelning, satsningen på innovativ, framtidsinriktad forskning och utveckling, skolans och universitetens roll, insikten att både den kunskapsintensiva och den personalintensiva sektorn måste ges bästa möjliga växtmån - exempel på tillväxtrelaterade frågor som är heta i IF Metall och, förhoppningsvis, blir lika heta inom Socialdemokratin. Sambandet mellan den exportinriktade industrin och den skattefinansierade välfärdssektorn går inte att drömma bort.
- Jobben är min tydligaste profilering, sa Stefan Löfven när han i går talade inför den förstärka partistyrelsen i Stockholm.
Borgerliga politiker och deras ledarskribenter replikerar att "Politikerna skapar inga jobb".
Defaitism, alltså. Den som står Europa dyrt i form av miljoner förlorade eller uteblivna jobb.
- Det behövs mer politik, inte mindre, fortsatte Stefan Löfven.
Exakt. Marknaden och finanskapitalet har gått på grund. Det är ingen tillfällighet att kapitalismens kris är huvudnumret på det ekonomiskpolitiska toppmötet i Davos.
Perspektivskifte: Debatten i Sverige kretsar mycket lite kring de utmaningar som de växande ekonomierna i Asien, Latinamerika och Afrika ställer oss inför. Här kretsar allt kring Europa, dvs det snäva Europa som består av länderna inom EU.
Känns som att S är med i matchen igen. Ett vet jag: Den sosse som är rädd för plötsliga, spektakulära soloåkningar kan sova lugnt. Stefan Löfven tänker först och snackar sen, och han sätter framför allt laget främst.
Apropå partiledare - vart tog Lööfeffekten vägen? Annie Lööf valdes till C-ordförande i september och ystert entusiastiska C-väljare och borgerliga ledarskribenter räknade med att partiet skulle stiga snabbt i opinionsmätningarna. DN/Ipsos mätning i går: 4,6 procent.
Att Ingvar Carlsson, GöranPersson och Håkan Juholt var på plats i Stockholm i går är mer än en tillfällighet. Signaler och symboler är viktiga. Här kablades signalen ut att Partiet står enigt och rustat och redo att med frustande energi ta upp kampen med alliansregeringen. MonaSahlin? Hon är i USA.
Trevlig helg - ha det bra & kör försiktigt & God bless you!