Göran Perssons nya hem blir en faluröd herrgård i 1700-talsstil. Boytan blir på 350 kvadratmeter. Bygglovshandlingarna, som nu offentliggjorts, avslöjar vidare att den Perssonska herrgården kommer att innehålla tre kakelugnar och bastu.
Det är långt ifrån Olof Palmes radhus i Vällingby (och kanske även den senare lägenheten i Gamla stan i Stockholm), liksom från Ingvar Carlssons bostadsrätt i Tyresö.
Symboliken i klivet bort från de folkhemska bostadsidealen kan nästan synas övertydlig.
Men det är samtidigt lite för lättköpt att ironisera över Perssons herrgårdsdröm, framför allt är det missvisande att tolka den som ett bevis på att den socialdemokratiska ledningen ensamt övergivit arbetarrörelsens gamla ideal. Det är inte bara partieliten som förändrats, utan också folket. Att den socialdemokratiske partiledaren bygger sig en högreståndsbostad skall därför sättas in i ett större sammanhang; om något är det ett uttryck för att det inte längre är relevant att tala i termer av "arbetarrörelsens ideal".
"Göran Persson får väl bygga vilka hus han vill", lyder kommentaren från ledande socialdemokrater. Ursula Berge, chef för den vänsterradikala tankesmedjan Agora tror dock att det låter annorlunda i pratet runt köksborden. Hon menar att "det är oerhört centralt att arbetarrörelsens ledare uppfattas som företrädare för arbetare". Säkert fälls en och annan spydig kommentar i vanligt folks kök över "godsherren" Persson, men det är inte alls säkert att det för den skull finns någon stark känsla av att några ideal skulle ha svikits. Det förutsätter att dessa ideal alltjämt skulle upprätthållas.
Talet om "arbetarrörelsen" och om att företräda "arbetare" klingar dock anakronistiskt i 2000-talets Sverige. Som politiskt och sociologiskt begrepp saknar arbetarrörelsen numera innehåll. Ordet lever kvar som beteckning för något helt annat.
Det har faktiskt gått snart gått hundra år sedan socialdemokratin tog klivet från arbetarparti till brett folkparti. Och det parti som Per Albin Hansson från och med slutet av 1920-talet förvandlar till ett parti för arbetare och tjänstemän har sedan dess varit den breda medelklassens före-trädare. Och medan Sverige länge varit ett medelklassland bor svenska industriarbetare och tjänstemän rent av som överklass, i internationell jämförelse.
Vi har den högsta bostadsstandarden i världen, liksom den största boytan per invånare. Den som ser Göran Perssons förverkligande av sin herrgårdsdröm som ett uttryck för en växande klyfta mellan elit och folk sitter fast i en för längesedan förlegad bild av den svenska verkligheten. Det är trots allt inte så att Perssons väljare hukar i små gråa torp och backstugor.
"Jag tror att man skall vara glad över att man kan skapa något som är vackert och bestående", säger Persson själv. Det är en inställning som lär förena statsministern och de flesta hus- och sommartorpsägande, snickar- och inredningsglada svenskar.