Regeringens satsning på sänkta inkomstskatter och skattesubventionerad städning och barnhämtning minimerar Marie Morells (m) och övriga landstingspolitikers manöverutrymme. Sverige är ett rikt land. Kruxet är att pengarna används fel. När alliansregeringen - medvetet och i enlighet med tidigare löften - minskar den offentliga sektorns andel av BNP och låter skattekvoten ("skattetrycket" heter det på systemskiftessvenska) gå samma väg, utsätts landstingets ekonomi för hårdföra påfrestningar. De varningsrop som Marie Morell presenterar i dag är inget mot vad som komma skall.
137 miljoner kronor i negativt resultat första halvåret 2007. Nu signaleras för ännu ett omfattande åtgärdsprogram, och landstingsstyrelsen ordförande Marie Morell förklarar att "kostnaderna i verksamheterna måste minska". Åtgärdsprogrammet är ett måste. Om ingenting görs väntar fritt fall. En och annan väljare noterar möjligen att det valrörelsegodis som Morell & Co bjöd på lämnar en besk eftersmak i munnen.
Har de borgerliga partierna och Vrinnevilistan koll på landstingets ekonomi? Det verkar inte så, och vad värre är: Vrinnevilistan har tolkningsföreträde på samtliga Norrköpingsrelaterade landstingsfrågor. Det omöjliggör en sjukvårdspolitik med länets bästa för ögonen. Hur många miljoner kronor har majoritetens återställarpolitik kostat skattebetalarna?
Jag skrev i våras att majoritetens budget är en skrift i lösan sand. Inget tyder på att den bilden bör revideras. Tvärtom. Osäkerhetsfaktorerna är många. Landstinget har att hantera bland annat minskade statsbidrag och ökade kostnader för läkemedel. Och vilka konsekvenser får förändringen av det kommunala utjämningssystemet? Rättare sagt: Hur många miljoner kronor tappar landstinget i Östergötland?
Landstingsledningen drar i nödbromsen. Budkavlen går: Hejda kostnadsökningarna, "med bibehållen eller bättre vårdkvalitet". Lycka till.