Östersund, Gotland, Kalmar, med flera kommuner kompenseras rejältför det bortfall av jobb som följer i och med den successivanedmonteringen av försvaret. Det är ingen hejd påeländesbeskrivningarna när representanter för de "drabbade" kommunernaoch regionerna gråter ut hos någon av Perssons minist-rar. Riktigtsamma generositet visade staten inte efter det att riksdag och regeringskrotat Linköpings garnison. Vilket möjligen sammanhänger med den bildav Östergötland som frodas i maktens korridorer i Stockholm. Därframställs Östergötland som den i alla avseenden rika kornboden.Verkligheten ser dessvärre något annorlunda ut, med stor utslagningfrån arbetsmarknaden, hög och växande arbetslöshet o s v.
Huvuddelen av de jobb inom statliga myndigheter som tillkom på1990-talet hamnade i Stockholm. Östergötland har tidigare nämnts som enav lokaliseringsplatserna för såväl ett nyinrättat nationelltbrottsbekämpningscentrum som en av de tre föreslagnaarbetsskademyndigheterna. Linköping är den självklara platsen för bådadessa myndigheter. Idén om ett nationellt centrum för brottsbekämpningkläcktes av landshövding Björn Eriksson, och i och med att Växjö snuvade Linköping på den tredje polishögskolan ligger Linköping bra till som lokaliseringsort.
Ingen räknar med att Östergötland får del av de myndighetsjobb somflyttas från Stockholm. Däremot passar Östergötland och i synnerhetLinköping som hand i handske när det gäller nya myndigheter.
TORBJÖRN GUSTAVSSON