Under åren 2006 till 2010 tilldelades polisen 3,4 miljarder extra kronor, bland annat för att kunna utbilda fler poliser. Regeringen hade som mål att Sverige 2010 skulle ha en 20 000 poliser stark kår - syftet var förstås att fler brott skulle klaras upp.
Det kvantitativa målet med antalet utbildade poliser uppnåddes. Och enligt polisledningen når man även upp till det andra, antalet uppklarade brott ökar. Men den positiva statistiken är kraftigt missvisande.
Dels registreras avskrivna fall som uppklarade. I Stockholms län handlar det om hälften av alla anmälningar om inbrott som läggs ned samma dag, oftast på grund av att spaningsunderlag saknas.
Dels handlar det om sifferfiffel. Ett uppklarat brott räknas som flera. Linköpingspolisen och forskaren Stefan Holgersson benämner det i sin rapport om polisens arbete mot narkotika som pinnjakt. En anonym polisman som Corren pratat med (28/9) beskriver det åskådligt: "Jaha, slår du din fru varje lördag, då är det 52 enskilda misshandlar". Han fortsätter: "Allt handlar bara om statistik" och att "dalta med siffror i stället för det vi verkligen ska göra". En bild som Polisförbundet styrker.
Problemet är även politiskt. Ansvaret för människors trygghet har åtminstone varit en borgerlig hjärtefråga och med tanke på hur mycket alliansregeringen investerat i att förbättra polisens resurser är resultatet pinsamt. Det beskedet bör justitieminister Beatrice Ask delge polisledningen.
En granskning som DN gjort visar att polisen, trots de ökade anslagen, missar tusentals larm om året. Framför allt gäller det "vardagsbrott" som pågående skadegörelse, inbrott och misshandel. Under det första halvåret 2011 underlät polisen 6 427 larm där de bedömt att de borde ha ryckt ut men inte hade tid eller resurser att göra det.
Rikspolisstyrelsen har inlett en utredning om de missade larmen och ska se över den kvantitativa sifferredovisningen. Men det är inte med tacksamhet som polisen mottagit de uppmärksammade felen.
Polismästaren i Södertörn, Jan-Olof Onshagen, krävde att få veta om det var Stefan Holgersson som hade pratat med media - en efterforskning som är olaglig enligt svensk grundlag. Onshagens förehavande utreds just nu av Justitiekanslern.
Och Östergötlands länspolismästare Mats Löfving försvarar polisens statistiska mål med att regering, riksdag och inte minst media kräver att polisen redovisar sina resultat i siffror. Siffror är nog bra som ett mätverktyg, men allmänhetens uppfattning om och tillit till polisen är en mycket bättre måttstock.
När polisen fuskar med siffror och inte rycker ut på larm drabbas inte bara de enskilda brottsoffren. Förtroendet för polisen minskar hos allmänheten, vilket är förödande för legitimiteten för statens våldsmonopol. Det enda rätta för polisledningen är att suga åt sig kritiken och rensa upp i byråkratiträsket. Nuvarande situation är inte värdig den svenska polisen.