Gnället och gläfset över att statsminister Göran Persson inte kommenterat EU-valet är inte mycket att hetsa upp sig för. De byar av kritik som redaktionen för radions Ekoredaktion i går blåste upp till orkan, handlar mest om att Stockholmsjournalisterna tycker att tillvaron är trist är tråkig utan Persson. Därför spårar de upp enskilda socialdemokrater och statsvetare som säger vad journalisterna vill höra. Sen är storyn i land, ännu en arbetsdag är räddad.
Kraven på att statsministern ska framträda speglar den personfixering av politiken som inte minst medierna piskar fram - och som inte minst Göran Persson glatt och villigt anpassar sig till, åtminstone när det passar hans egna syften.
I takt med att personfixeringen tilltagit har de politiska partierna marginaliserats. Partiledarna och andra framträdande politiker är mer beroende av press, radio och tv än av "sina" partier. Vi går sakta men säkert mot en amerikanisering (infantilisering) av politiken. Det politiska etablissemanget smälter successivt samman med Stockholmsmedierna och politiken förvandlas till ett skådespel, en dokusåpa, med partiernas medlemmar och övriga väljare som mer eller mindre intresserade åskådare.
Så om inte Göran Perssons plötsliga tystnad - han är inte sjukskriven efter operationen, han jobbar hemifrån - är huvudproblemet, vari består då det egentliga problemet?
Problemet består i regeringens oförmåga att genomdriva den efterkris- politik för tillväxt och sysselsättning som utlovades inför valet 1998 men som fortfarande lyser med sin frånvaro. Situationen är absurd. Trots att arbetslösheten biter sig fast på alarmerande höga nivåer, och trots att målet att 80 procent av befolkningen ska ha ett arbete är lika avlägset som en svensk seger i fotbolls-EM, fortsätter regeringen, trött och dåsig som en slumrande humla, att administrera makten i stället för att regera. Någonstans i ett avlägset fjärran ekar Olof Palmes ord att politik är att vilja. Det förutsätter att politikerna vet vad de vill. Gör ministären Persson det?
TORBJÖRN GUSTAVSSON
Å andra sidan