Pomperipossa är tillbaka

Hur höga skatter bör vi ha? Debatten är livligare och rymmer fler positioner än på länge. Det är positivt - och det bäddar för ideologisk tydlighet.

När Astrid Lindgren 1976 upptäckte att hon betalade 102 procent i marginalskatt skrev hon sagan om Pomperipossa i Monismanien. Foto: Dan Hansson/Scanpix

När Astrid Lindgren 1976 upptäckte att hon betalade 102 procent i marginalskatt skrev hon sagan om Pomperipossa i Monismanien. Foto: Dan Hansson/Scanpix

Foto:

Linköping2009-09-28 01:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Alliansen har genomfört sansade skattesänkningar i flera steg. Relativt sett gynnas låg- och medelinkomsttagare av jobbskatteavdraget. Vårdbiträdet har fått en skattesänkning på 7 procent, läkaren en sänkning på 4 procent.

Sverige har visserligen tappat den absoluta toppositionen i skatteligan till Danmark - men är stabil tvåa. När det gäller marginalskatten kommer Sverige att ta ledningen igen, med sina 56,7 procent, när Danmark genomför en skattereform vid årsskiftet.

Jobbskatteavdraget, den slopade förmögenhetsskatten, reformen av fastighetsskatten, sänkningen av arbetsgivaravgiften och övriga förändringar har bara sänkt det samlade skattetrycket marginellt. Jämför man med år 2002 - under Göran Perssons S-regering - så var skattetrycket 47,9 procent av BNP. År 2008 var det 47,2 procent. Regeringen har sagt att de siktar på 45 procent år 2012. Det skulle innebära fem procent över EU-snittet och en andraplats strax före Belgien. Men dit är det alltså en bit kvar.

Regeringen har visat att det går att föra en ansvarsfull skattesänkarpolitik. Det har tvingat S att gå åt vänster. För att polemisera mot måttligt sänkta skatter räcker det inte att utmåla konsekvenserna som katastrofala. Man måste attackera själva skattesänkningens idé.

Det gör S-debattören Göran Greider i en krönika i Metro (se nedan). Vi kommer att få höra allt mer av den retoriken när valdagen närmar sig. Skattehöjningar löser alla samhällsproblem. Svenska regeringens skattesänkningar skapar finanskriser. Så orimlig ser argumentationen ut när man kokar ner den.

Rimligare är då Sacos kritik. Organisationen påminde nyligen om att regeringen inte ens har sänkt skatterna till den nivå som lades fast i skattereformen 1991. Den var en uppgörelse mellan S, C och FP om att ingen skulle betala mer än 50 procent i marginalskatt. Gränsen för statlig inkomstskatt skulle sättas så att 15 procent av löntagarna nådde över den. I dag betalar över 30 procent statlig skatt.

Kanske visar Sacos inlägg hur långt in mot mitten regeringen rört sig. De står till vänster om Ingvar Carlsson i skattefrågor.

Mona Sahlin vill i stället införa ännu högre marginalskatt på höga inkomster. Det är - även med svenska mått mätt - en skatteextremism som påminner om pomperipossadebattens dagar.

*****

PRESSRÖSTER: GÖRAN GREIDER

Ändå finns det värre skador med den politiken och den värsta är att vi idag har politiker vid makten som vill vänja oss vid att skattesänkningar är normala och naturliga, trots att allt förnuft pekar på att mer pengar i de offentliga systemen, dvs sakta men säkert stigande skatter är en förutsättning för att göra något åt både klimatkris och ekonomisk kris. Var så säker: När alltför mycket kapital snurrar runt i finanssektorn, där de till slut hamnar, byggs framtida finanskriser in i systemet. För då finns det pengar att spela med, och förr eller senare startar jakten på folk att låna ut pengar till.

Läs mer om