Efter en långdragen nattmangling kom EU:s ledare i förra veckan fram till ett så kallat räddningspaket för det kristyngda Grekland. Det innehåller bland annat en skuldavskrivning från privata långivare med 50 procent. Paketet är förstås inte gratis, EU kräver - med rätta - att grekerna genomför tuffa besparingar och förändringar i samhällsekonomin.
Vad blev då premiärminister Papandreous respons på EU:s framkrystade förslag. Jo, att invånarna i Grekland ska folkomrösta om saken!
Ekot rapporterar om en förvånansvärd tystnad från Bryssel. Det är förmodligen förvåningen som talar.
Den hårt pressade Papandreou har tidigare använt taktiken anfall är bästa försvar, och försökt lasta över ansvaret för landets kris på unionen. När EU nu tar sin del av kakan möter Papandreou inte med mössan i hand, utan med en arrogans och populism utan dess like.
I stället för att ta på sig det ansvar som det anstår en regering, skyfflar den grekiska över frågan på folket. Ett folk som är missnöjt med sina ledare, ilsket på landets ekonomiska situation och inte besitter den kunskap som krävs för att fatta ett sådant här viktigt och komplicerat beslut. Men Papandreou ser förmodligen det här som sitt sista halmstrå att kunna bli återvald. Kan han frånsäga sig ansvaret för krispaketet genom att skylla på folket bedömer han det kanske som att han har en chans. Det är ett mycket fult spel, som dessutom inte bara drabbar Grekland. Börserna runt om i Europa föll rejält under gårdagen.
Enligt en opinionsundersökning är föga förvånande 60 procent av grekerna negativa till EU-paketet. Överenskommelsen innebär åtstramningar - ingen befolkning röstar för sådana. Därför är nödvändiga besparingar olämpliga att folkomrösta om. Grekerna har redan sagt sitt genom valet av Papandreou och hans regering. Nu är tid för de folkvalda att ta sitt ansvar. De kan börja med att svara på frågan: Vad händer om grekerna röstar nej?