När man ska lära sig något är självförtroende avgörande. Det man tror att man ska klara brukar gå, men om man tvivlar på sin förmåga blir inlärningen svårare.
Därför ogillar många de nya reglerna för skriftliga omdömen i skolan. Tidigare skrev lärarna bara skriftliga omdömen på begäran - och det var förbjudet att skriva betygsliknande omdömen. Enligt de nya reglerna ska ett skriftligt omdöme lämnas i samband med varje utvecklingssamtal och det får vara betygsliknande.
"Orimligt att underkänna sjuåringar" är socialdemokraternas uppfattning om de nya reglerna. Men det är s som har skapat behovet.
Socialdemokraterna drev under många år en politik som gjorde skolan omsorgsinriktad och satte kunskapsuppdraget i andra hand. Avsikten var god - att barnets intresse och vilja skulle styra verksamheten. Tyvärr fick utvecklingen gå alldeles för långt. Det blev fult och tabubelagt att prata om resultat och prestationer, att ange konkreta mål eller ställa kunskapskrav.
I dag har vi facit. Stora skaror av ungdomar som gått i omsorgsskolan har betalat priset, när de inte fått de kunskaper som skolan ska ge till alla.
Den borgerliga regeringen har sedan maktskiftet arbetat febrilt för att göra skolan bättre. Men nu har lärare och föräldrar vant sig vid omsorgsskolan.
Därför försvinner ofta relevant information vid utvecklingssamtalen. Samtalen kan kretsa kring barnens kamratrelationer och sociala liv och själva skolarbetet berörs flyktigt. Det finns exempel på föräldrar som först i tvåan insett att barnet lekte sig igenom hela ettan utan att lära sig en bokstav, eller föräldrar som blir chockade när barnet inte klarar de nationella proven i femman eftersom de alltid fått höra att "allt fungerar bra".
Skolan har en förtroendekris - många föräldrar litar inte på att de får veta om barnen har svårigheter. Och ska man som förälder kunna göra sin plikt och kräva sin rätt (traggla läxor och kräva specialhjälp) så måste man ha information.
Det är i ljuset av den förtroendekrisen som de skriftliga omdömena ska ses. Det är viktigt att föräldrarna till en sjuåring som inte hänger med får veta det. De kanske kan hjälpa till, genom att läsa fler böcker hemma eller se till att barnet somnar tidigare på kvällarna.
Om lärare och föräldrar tror att barnets självförtroende kan ta skada behöver barnet inte få veta vad som står i det skriftliga omdömet. Det finns många områden - som sex och döden - där föräldrar noga tänker igenom vad de berättar och inte berättar för sina barn. Föräldrar bör ha samma omdöme när de diskuterar prestationer med sina barn.
Det gäller för övrigt inte bara skolprestationer. Eftersom självförtroende är viktigt för all inlärning bör en del tränare och idrottsföräldrar fundera över vad de säger när barnen spelar match.
Men av någon anledning är det inte lika upprörande att vissa barn alltid sitter på avbytarbänken som att vissa barn måste kämpa hårdare för att lära sig läsa.