Presstödet är en het potatis som få politiker vill sätta tänderna i. Helst ska allt rulla på som vanligt med så lite uppmärksamhet som möjligt. Systemet att betala pengar till den mindre dagstidningen på varje ort har funnis i 30 år. En halv miljard spenderas på detta sätt varje år. Bland vinnarna finns i första hand en rad socialdemokratiska och centerpartistiska tidningar.
Presstödets framtid har det senaste året utretts av Presskommittén. Om ett par veckor kommer dess betänkande. Redan nu står emellertid klart att den vill att allt ska bli vid det gamla. Det har blivit känt eftersom två ledamöter har reserverat sig. Birgit Friggebo (fp) och Mats Johansson (m) vill att presstödet successivt avvecklas. "Det är inte statens uppgift att med skattemedel gynna vissa privata medieföretag på andras bekostnad" skriver de i sin reservation.
De har rätt. Presstödet kom till i en annan tid och av skäl som inte längre gäller.
Det ursprungliga skälet att gå in och störa den konkurrens som gäller för andra marknader var mångfalden i samhällsdebatten. I mitten på 1900-talet var det normalt att varje större stad hade två, tre eller fyra dagstidningar. I början av 70-talet hade ett stort antal gått under och det fanns en oro för att den politiska debatten skulle tyna bort. Radio och teve på den tiden var strikt public service utan politisk hållning och med få tillfällen för debattörer att göra sig hörda. Alltså beslutade riksdagen att hålla ett antal svaga s- och c-tidningar under armarna.
I dag ser medielandskapet helt annorlunda ut. Det finns hundratals radio- och tevekanaler runt om i landet, de flesta måna om att släppa fram allmänhetens åsikter. Till det kommer en helt ny företeelse: gratistidningen. Såväl de som vi hämtar i ställ på stan som de som kommer hem i brevlådan bidrar med sitt redaktionella innehåll till en ny mångfald.
Men den viktigaste förändringen är den största demokratireform som genomförts i Sverige sedan våra moderna grundlagar infördes: internet. En unik möjlighet för alla med en dator att delta i debatt och diskussion i ett oändligt antal fora.
Yttrandefrihet och mångfald har aldrig stått starkare. Att ge konstgjord andning till några utvalda medieföretag borde höra det förflutna till.