Paul Håkansson (s) tvingades ge med sig. Akuten vid Vrinnevisjukhuset öppnas åter, dygnet runt, med såväl ortopedi som kirurgi dag- och nattetid. Beslutet var väntat. Efter den avhoppade partisekreteraren Lars Stjernkvists inhopp i den landstingspolitiska debatten var det bara en tidsfråga innan Håkansson & Co skulle backa. Om inte - ja, då hade socialdemokraterna lika gärna kunnat kasta in handduken inför matchen om väljarnas gunst i september 2006.
Att Vrinnevisjukhuset med dess stora upptagningsområde behöver en dygnetruntöppen akutmottagning säger sig självt. Att politikerna tar intryck av en stor opinion är självklart. Väljarna är politikernas uppdragsgivare.
Den organisationsförändring som klubbades igenom av landstinget hösten 2003 gav vatten på den kvarn som säger att politikerna skiter i väljarna och gör hur de vill. När dialogen mellan väljare och valda ersätts av den maktfullkomliges malande monolog vänder väljarna politiken ryggen. Landstingsledningens reträtt i akutfrågan visar att opposition kan ge resultat.
Nu fortsätter arbetet att profilera länets tre sjukhus. Från Norrköping hörs kritik mot att planerade ortoped-operationer flyttas till lasarettet i Motala. Den kritiken kan landstingsledningen ta lätt på. Samordningen och specialiseringen av länssjukvården är nödvändig. Arbetet underlättas av det faktum att Östergötland är ett geografiskt överblickbart län med korta avstånd. Men för att samordningsstrategin ska lyckas måste primärvården stå stark. Här brister det i dag.
Socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet fullföljer sin satsning på prioriterade grupper som cancerpatienter och psykiskt sjuka. Satsningen på barn- och ungdomspsykiatrin är särskilt viktig. Miljonerna till psykiatrin måste dock gå hand i hand med ett fungerande samarbete med kommunerna. Här brister det i dag.
Vidare: Väntetiderna måste kortas och antalet anställda öka. Från våren 2003 till våren 2004 minskade antalet anställda med 472. Sjukvård är att läka, lindra och trösta. När arbetsbördan växer för de kvarvarande anställda minskar utrymmet för tröst och samtal.
Thomas Östros plundrar ÖstergötlandVisst är det bra att regeringen stöttar Saab och fordonsindustrin genom att satsa på infrastrukturen i Trollhättan och Västsverige - men varför i jösse namn ska just Motala och andra delar av Östergötland kläs av in på bara den infrastrukturella mässingen när miljarderna lotsas till västra Sverige?
Thomas Östros debut som näringsminister slutar med ett dundrande magplask. I stället för att låna till nödvändiga investeringar i vägar i Saab-regionen, flyttar han pengar som är öronmärkta för Östergötland till satsningen i Trollhättan. Det är lika dumt och korkat som omdömeslöst och kortsiktigt. Men så går det när perspektivet är snävt och ängsligt kameralt.
Östergötland får och kan aldrig acceptera denna dumdristighetens politik. Det socialdemokratiska partidistriktets ordförande, riksdagsledamoten Berndt Sköldestig, måste göra gemensam sak med företrädare för andra regioner som också tvingas se hur angelägna projekt försvinner i ett fjärran töcken när Östros och hans kumpaner går på rövarjakt. Den tänkta ombyggnaden av riksväg 50 får inte skjutas på en oviss framtid. Den föreslagna ombyggnaden av riksväg 51, av strategisk betydelse för industrierna i Finspång, måste genomföras enligt planerna. Och vad händer med järnvägsutbyggnaden i och genom Östergötland? Ska den också stå tillbaka?
Att lånefinansiera satsningar på infrastruktur är en finanspolitisk sund och solidarisk finansieringsprincip som tidigare socialdemokratiska regeringar har tillämpat. Thomas Östros väljer en annan och för Östergötlands vidkommande förödande väg.
TORBJÖRN GUSTAVSSON