Riksdagsledamoten Anne Ludvigsson (s) är så bekymrad över mackdöden i glesbygd i allmänhet - och den nedläggningshotade macken i Rimforsa i synnerhet - att hon ställt skriftliga frågor till ministrarna Maud Olofsson och Andreas Carlgren om saken.
Ludvigssons oro är befogad. Nedlagda glesbygdsmackar innebär fler och längre resor för glesbygdsbefolkningen, sämre service och i värsta fall en accelererad avfolkning av landsbygden.
Men Ludvigsson gråter krokodiltårar. Den främsta orsaken till glesbygdens mackdöd är en lag som den förra s-regeringen införde, som tvingar alla bensinstationer att sälja alternativa bränslen. Lagen är motiverad för att snabba på utvecklingen mot miljövänligare bränslen i tätbefolkade områden, men slår orimligt hårt mot glesbygdsmackarna med mindre kundunderlag.
En lösning vore att ge glesbygdsmackar undantag från kravet på förnyelsebara drivmedel. Men Ludvigsson vill i stället att staten ska ge stöd till glesbygdsmackarna. Kanske är det lättare att kräva att den borgerliga regeringen räddar glesbygdsmackarna med särskilt stöd än att erkänna att s-regeringens lag slår orimligt hårt mot glesbygdsbefolkningen.