De senaste decennierna har man satsat på att utbilda ämneslärare även för grundskolans tidiga år, men i praktiken har många 7-12-åringar klasslärare. Därför får många barn matematikundervisning av lärare helt utan matteutbildning.
Men de senaste årens inriktning på den tidiga undervisningen måste också ifrågasättas: Med det vällovliga syftet att få små barn (och lärare utan matteskolning?) att tänka matematiskt och ägna sig åt problemlösning, har svensk skola utvecklat en fobi mot automatiserade mattefärdigheter. Det visar sig i påfundet "skriftlig huvudräkning" som har ersatt traditionell uppställning av de fyra räknesätten, och att många barn inte drillas i multiplikationstabellen.
Resultaten har inte blivit vad man hoppades på. Svaga elever gör väldigt många fel och ger upp matten tidigt. Mattebegåvade lägger alltför mycket tid på basfärdigheter, i stället för att gå vidare till mer avancerad matematik.
Automatiserade färdigheter kan vara bra, särskilt i ett kumulativt ämne som matematik.