Om hästköttskandalen har gjort oss till mer medvetna konsumenter, kanske den förde något gott med sig?
- På kort sikt är den en katastrof, svarar Europaparlamentariker Anna-Maria Corazza Bildt (M). Risken är att människors matglädje byts mot maträdsla och vi blir matnationalistiska. Det får inte ske. Vi får inte stänga våra gränser.
Krav på att allt kött ska vara ursprungsmärkt är dock en framgång som kanske inte varit given i Europaparlamentet om det inte vore för skandalen. Men EU har redan tuffa regler för ursprungsmärkning och djurhållning. Det är tillämpningen som är problemet, menar Corazza Bildt.
Vi ses på Britta och Lennarts Nära Kött i Norsholm. Britta har just haft en genomgång av charkdisken. Genom glasrutor ser vi in i rummen där nötköttet dels styckas, dels hängmöras. Britta berättar om när butiken ena veckan fick besök av Livsmedelsverket, som upplyste om att för köttkvalitetens skull måste styckningslokalen hålla en temperatur på högst 12 grader. Veckan därefter knackade Arbetsmiljöverket på och anmärkte att en rumstemperatur under 12 grader inte är förenligt med god arbetsmiljö. Britta löste problemet med att installera två termometrar i varsin ände av lokalen: den närmare kylrummet visar under 12, den i andra änden några grader över.
- En företagare löser problem! utbrister Anna-Maria Corazza Bildt förtjust.
Hon är själv småföretagare (säljer italienska delikatesser) och uppvuxen på egenproducerad mjölk, parmesan och parmaskinka. Via olika FN-uppdrag i krigets forna Jugoslavien hamnade Anna-Maria Corazza i Sverige 1999 och blev Bildt genom giftermålet med nuvarande utrikesminister Carl Bildt (M). Tio år senare blev hon med kampanjen "Basta till matfusket!" inkryssad i Europaparlamentet, där hon är ledamot i Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd.
När vi sitter och äter lokalproducerat kött vid Göta Kanal i Norsholm, känns Bryssel väldigt avlägset. Vad har egentligen EU med det här att göra?
Allt, menar parlamentariker Corazza Bildt. Utan en fungerande europeisk inre marknad stannar Sverige. Den ger vårt exportberoende land arbetstillfällen och finansierar vår välfärd. EU sätter upp ramar så att svenska företagare inom livsmedelsindustrin kan konkurrera på samma villkor som andra europeiska.
Men mat är ju så lokalt och kulturellt förankrat, försöker jag, men det viftar europén Corazza Bildt bort. Det lokalproducerade ska inte sättas i motsatsförhållande till EU-nivån, tvärtom är det mångfalden som är EU:s styrka. Utan den inre marknaden skulle det inte vara möjligt för danska och tyska turister att köpa östgötaproducerat kött, ost och andra produkter och ta med sig hem. För den lokala producenten öppnar EU en marknad på 500 miljoner människor.
- Försök ta med det här innanför USA:s gränser, säger Anna-Maria Corazza Bildt och pekar på charkuterierna på sin tallrik. Det skulle aldrig gå.
Hon är en sann EU-vän. Så vad tycker hon om de nationalistiska vindar som blåser genom Europa just nu?
- Vi måste gå ut på gator och torg och skrika att vi behöver ett enat Europa!
Alternativet till öppna gränser är stängda, och det skulle sluta i svensk fattigdom, säger hon. Vi kan inte bli självförsörjande på råvaror, vi är beroende av handelsutbyten. Och liksom fred och frihet ska mat gå över gränserna. Men även här finns populism att kämpa emot. När miljön kommer på tal leder den breda vägen till protektionistiskt transportmotstånd, medan en frihandelsvän tvingas ta en mer invecklad väg.
- Jag diskuterar mycket med Åsa Westlund (S) och Carl Schlyter (MP) och ibland tänker jag att vad lätt de har det, säger Corazza Bildt.
Hon efterlyser lite mer ”cool” i matdebatten, sakliga argument baserade på vetenskap och respekt för hantverket. Inte låta känslorna styra. Det är lockande för beslutsfattare agera förbudsivrare för att skydda konsumenterna. Och svenska konsumenter vill vara medvetna och ”göra rätt”. Men det är inte så enkelt i djungeln av budskap om vad som är bra mat. Inte ens politikerna vet säkert.
- Vad är lokalproducerat? Det har vi haft plenumdebatt om och fortfarande finns ingen exakt definition. Handlar det om avstånd, nationalitet eller produktionssätt?
Själv lutar hon åt det sistnämnda alternativet. För en konsument i Skåne är danska produkter avståndsmässigt närmare än jämtländska, till exempel. Och vad gäller köttproduktion är det inte transporterna som ger den största klimatpåverkan, utan produktionssättet. Var står hon då gällande GMO (genmodifierade grödor)?
- GMO-fritt? fnyser hon. Den lyxdebatten kan vi ha här hemma. I Brasilien blir de närmast äcklade av frågan. En stor andel av deras befolkning hade dött om inte livsmedlen var genmodifierade så de blir mer hållbara och räcker åt fler.
Lunchen är slut. Maten som blev över stoppar Anna-Maria Corazza Bildt i den doggybag hon alltid har med sig. "Basta till matsvinnet!" lyder en annan av hennes slogans, och den vill hon väl leva upp till. Själv lämnar jag kvar nästan hälften av den överdådiga portionen, och skäms.
Maria Björk Hummelgren