Det blåser medvind för Republikanerna. I förra årets kongressval stärkte partiet sin majoritet i representanthuset och tog kontrollen från Demokraterna i senaten. Det är ytterligare en indikation på att Barack Obamas stjärna definitivt har slocknat. Han är en impopulär och svag president, som inte på långt när kunnat omsätta sin tidigare närmast messianska retorik i handling. USA är mer polariserat nu, än vid Obamas första segerval 2008.
Klimatet i Washington DC är giftigt och dysfunktionellt. Det amerikanska folkets förtroende för den politiska klassen i huvudstaden har sjunkit ner i källaren. Landets ekonomi håller på att återhämta sig, men formkurvan är skakig. Efter åtta år med en allt mer tilltufsad demokratisk president känns det osannolikt att väljarna skulle föredra "more of the same" under Hillary Clinton. Hon är en personifikation av Washingtonetablissemangets illa sedda elitkultur och hennes vänsterdoftande inrikespolitiska agenda tillhör, liksom själva namnet Clinton, gårdagen.
Chanserna att Republikanerna vinner kampen om Vita huset är därför mycket goda. År av finanskris, svällande statlig makt och utdragna internationella krigsäventyr har gjort nationen mogen för förändring. Jag tror att Rand Paul är den republikanska presidentkandidat som hittills bäst motsvarar denna längtan efter en vitalisering av USA. Utan tvekan är han den intressantaste amerikanske politikern just nu. 2010 valdes han in i senaten för delstaten Kentucky och är son till den libertarianske partiprofilen Ron Paul, men är inte lika hårdnackad som sin far.
Snarare utgör Rand Pauls ideologiska budskap en förening av den libertarianska filosofin med klassisk republikansk konservatism som för tankarna till Calvin Coolidge, min egen favoritpresident. Ni som gillar Reagan och Thatcher borde älska Coolidge. Han är originalet. Under sin tid i Vita huset på 1920-talet sänkte han skatterna, krympte statsapparaten och fick USA att blomstra som varken förr eller senare. Det är även Rand Pauls målsättning.
Han vill göra upp med Washingtons maktfullkomlighet, ordentligt tygla statens inflytande genom att återupprätta respekten för konstitutionens frihetliga principer, och få slut på den ohämmade övervakningsparanojan som kränker medborgarnas integritet. Han vill humanisera kriminalpolitiken, som idag slår uppenbart orättvist mot färgade och etniska minoriteter. Han har uttalat sig för en enhetlig ("platt") skatt på 17 procent. Han förespråkar ett starkt försvar, men också att USA blir noggrannare med hökaktiga interventioner utomlands.
Kan Rand Paul slå Hillary? Ja. Om han inte blir överkörd av den resursstarke etablissemangsfavoriten Jeb Bush i premiärvalen.
Christian Dahlgren
Republikan