Justitiekansler Göran Lambertz vill granska hur ordningsvakter på krogen sköter sina jobb.
I en artikel på DN Debatt (2/5) uttalar han sig generaliserande om krogvakter som använder övervåld och ljuger inför rätten för att skydda varandra. Formuleringar som "det har sagts mig" och "det finns tecken som tyder på" återkommer i texten.
En av Lambertz få hänvisningar till verkliga fall tycks syfta på domen mot förra SSU-ordföranden Anna Sjödin. Den har både hovrätten och Högsta domstolen granskat och funnit att det inte finns skäl att ompröva tingsrättens beslut. Högsta domstolen lät till och med riksåklagaren titta på domen, något som är mycket ovanligt.
Om JK har för avsikt att ge näring åt Anna Sjödins uppfattning att hon är oskyldigt dömd vore det olyckligt. Det är knappast hans uppgift.
Göran Lambertz ägnar en stor del av sin artikel åt det övertag som ordningsvakter ofta får vid en rättslig prövning.
"Den som nästan alltid blir trodd känner sig oberörbar. Då är det lätt att också få känslan att man kan göra lite som man vill", skriver han.
Naturligtvis är det så - i teorin. En ordningsvakts befogenheter är lätta att missbruka.
Men det främsta skälet till att vakten oftare blir trodd är att hon eller han var nykter. De gäster som hamnar i bråk är däremot som regel berusade. Kanske rent av aspackade.
Att berusade personer tappar omdömesförmågan är ett faktum. Även när man ser tillbaka på det som hände under fyllan kan det vara svårt att få en riktig bild.
Det finns alltså mycket goda skäl till att domstolen hellre lyssnar på ett vittne som var nyktert, än ett som var berusat.
Vår svenska "alkoholkultur" är förmodligen en större bov i dramat än krogvakterna. Alkohol är en ständigt återkommande faktor vid misshandel oavsett om våldet sker på krogen, på gatan eller i hemmet. Det vet domstolarna.
Trots det gör Göran Lambertz rätt. Om uppfattningen att krogvakter kan bete sig hur som helst och ljuga sig fria får spridning i samhället är det allvarligt nog. Det krävs en granskning. Inte minst för att skilja fakta från fördomar.
JK vill nu skaffa sig en bild av hur polisen utbildar ordningsvakterna och hur myndigheten försäkrar sig om att gripanden och kroppsvisitering på krogen sker på lämpligt sätt. Han kommer också att undersöka hur polisens tillsyn av ordningsvakterna sker. Det är mycket klokt.
I sin artikel ringar han in ytterligare ett problem: Många av krogvakterna saknar förordnande som ordningsvakt. Det betyder att de saknar de befogenheter och den utbildning som arbetsuppgifterna rimligen kräver.
Det är inte otroligt att det krävs åtgärder på området. Krogvåldet är ett samhällsproblem. Ordningsvakterna är lösningen på det problemet snarare än orsaken.
Kanske är det dags att ställa hårdare krav på krogägarna att endast anställa ordningsvakter med förordnande. Och på polisen att ge ordningsvakterna tillräcklig utbildning.