Naturelever på en gymnasieskola i Gästrikland drabbades för några år sedan av en märklig orättvisa. Naturarna ville läsa matte F, den mest avancerade mattekurs som finns inom gymnasiet, men skolan sade nej. Betydligt fler elever ville läsa kurserna blomsterbindning, fotografisk bild och aerobics, och därför ansåg inte skolan att det var ekonomiskt försvarbart att anordna matte F som bara 18 elever ville läsa.
Tyvärr - det är inget aprilskämt utan sant. Men förhoppningsvis ska liknande saker inte hända igen när den borgerliga regeringen nu reformerar gymnasiet.
"Framtidsvägen", den utredning om gymnasiet som regeringen beställt, presenterades igår, och det blev till en högtidsstund för alla som är bekymrade över svensk utbildning. Med skärpta förkunskapskrav, tydligare strukturer och ett konsekvent kvalitetstänkande ska gymnasieskolan bli bättre för alla - både för dem som vill läsa vidare på högskola och för dem som vill arbeta direkt efter gymnasiet.
Mycket av dagens problem beror just på att socialdemokratin har tappat bort kvalitetstänkandet. I strävan efter en gymnasieskola som jämnar ut klassklyftor har s prioriterat bort kunskaperna - både de teoretiska skolkunskaperna och yrkeskunskaperna.
Krav på förkunskaper kan leda till sortering, tänkte s, och tog bort förkunskapskraven.
Tydliga skillnader mellan studieförberedande utbildning och yrkesutbildning vidmakthåller klassamhället, tänkte s, och ville radera skillnaderna. Så sent som 2003 drev s fortfarande idén om en gymnasieskola med åtta "sektorer", där själva poängen var att ingen sektor var renodlat studie- eller yrkesinriktad.
Tack och lov blev det inga sektorer, men s välmenande men feltänkta syn på skolan har ändå orsakat skador. Nivån på de teoretiska ämnena i grund- och gymnasieskola samt högskola har sänkts, eftersom s har ansett att kunskapskrav är odemokratiska.
Men det som kanske har slagit hårdast mot skolungdomar och näringsliv är s nedmontering av yrkesutbildningen. Eftersom s käpphäst är att alla ska bli högskolebehöriga har yrkesämnena fått släppa mer och mer undervisningstid till teoretiska ämnen. Det har lett till att undervisningen i yrkesämnen blivit otillräcklig, och att många ungdomar har hoppat av gymnasiet för att de inte fått syssla med det de vill. Resultat: ungdomsarbetslöshet, rekryteringsproblem för företagen och s mantra "det behövs mer vuxenutbildning".
Därför klingar det falskt när s reaktion på alliansregeringens gymnasieutredning är: "de där sakerna ville vi göra för länge sedan". S rådslagsgrupp om skolan landade förvisso i slutsatser som ligger nära alliansregeringens, men de idéerna är ännu oförankrade i partiet. S håller dessutom fast vid idén att alla ska bli högskolebehöriga, vilket försvårar många av deras nya och vettiga tankar kring yrkesutbildning.
Riksdagsdebatterna om regeringens gymnasiepolitik kommer att bli avlöjande. Då visar det sig om s förnyelsearbete går på djupet eller bara är kosmetika.