Regeringskansliet, Linköping och Motala

Under den gångna mandatperioden har regeringskansliets omfång svällt. 24 ministrar - största regeringen inom EU - och 4 800 tjänstemän, varav 200 politiskt tillsatta, äter upp en alltför stor bit av budgetkakan. 6,6 miljarder kronor om året, närmare bestämt. Det är 1 miljard mer än för fyra år sedan och 670 miljoner för mycket, enligt oppositionen som vill sätta regeringskansliet på diet.

De politiska högborgarna växer. Foto: Frida Ekman

De politiska högborgarna växer. Foto: Frida Ekman

Foto: Fotograf saknas!

Linköping2010-11-11 03:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Få utanför argumenterar emot, men innanför regeringskansliets väggar protesteras det och Anders Borg hörs mest. Att tappa 700 tjänstemännen, som ordinationen i oppositionens motion i praktiken innebär, "skulle få allvarliga konsekvenser", enligt finansministern. Men eftersom Sverigedemokraterna tänker stödja det rödgröna förslaget har den borgerliga minoritetsregeringen inte mycket annat val än att dra åt svångremmen.

En blocköverskridande överenskommelse även i frågan om politikens driftkostnader är ingen dum idé. Det ligger i oppositionens natur att klaga över regeringens frikostighet gentemot sin egen organisation - den borgerliga gjorde detsamma mot regeringen Göran Persson. Men eftersom regeringen Reinfeldt utnämnt sig till skattebetalarnas främsta försvarare bör det ligga i dess intresse att inga onödiga skattekronor försvinner i maskineriet.

Men det går mot trenden att banta den politiska apparaten. Det syns även på lokal nivå. I onsdags berättade Corren att två nya kommunalrådsposter inrättas i Linköpings stadshus, en moderat och en socialdemokratisk. Kommunledningens kostym vidgas. Och i Motala ska det politiska styret förstärkas genom att partierna får möjlighet att med offentliga medel avlöna politiska sekreterare. Ekonomiskt sett ska det inte innebära någon kostnadsökning för kommunen då man gör indragningar på annat håll, men likväl innebär det en utökad politiskt tillsatt bemanning.

Det är definitivt inget självuppfyllande mål att stats- eller kommunapparaterna blir större, snarare tvärtom. En politisk organisation ska förstås inte gå på knäna för då fungerar den dåligt, och det är viktigt för medborgarnas och demokratins skull att saker och ting flyter på. Saknas folk kan det bli stopp på vägen mellan förslag, beredning, beslut och verkställande. Alla dessa steg ska vara väl underbyggda - det är också viktigt ur demokratisk synvinkel. Men för lite byråkrati är inget som Sverige traditionellt sett lidit av och för många kockar lagar som känt inte en bättre soppa. Särskilt inte när skattebetalarna står för notan.

Det kan också ses som oroväckande att den professionella politiken växer ikapp med arvodena, medan den frivilliga alltjämt minskar. Partierna på lokal nivå kämpar med att få människor att engagera sig politiskt, det är inte bara SD som har svårigheter att fylla sina stolar i fullmäktigesalarna. Även inom de mer etablerade partierna finns problemen.

Huruvida det går att på ett bräde spara 670 miljoner på regeringskansliet återstår att se. Men frågan om att hushålla med skattepengar bör vara stående aktuell.

Läs mer om