Sedan de holländska och franska nejen till ett nytt konstitutionellt EU-fördrag 2005 har det varit tyst i Europadebatten. Det nödvändiga arbetet med att effektivisera beslutsprocessen i unionen kom av sig.
Det tyska ordförandeskapet kan bli vändpunkten.
Förbundskansler Angela Merkel kommer under en tvåveckorsperiod att träffa regeringarna för samtliga 26 medlemsländer och diskutera vad ett nytt fördrag ska innehålla. På torsdag är det Fredrik Reinfeldts tur att möta Merkel.
Med sig har han ett krav från riksdagen om att inte införa de så kallade Köpenhamnskriterierna i det nya fördraget.
Köpenhamnskriterierna, som låg till grund för förhandlingarna med de nya medlemmarna i Öst- Och Centraleuropa, innebär att länder som vill ingå i unionen måste leva upp till kraven på stabila institutioner - som garanterar demokrati och mänskliga rättigheter, fungerande marknadsekonomi samt att de måste klara de åtaganden som ett medlemskap innebär.
Riksdagens ovilja att skriva in kriterierna i ett nytt fördrag är att det kan uppfattas som att man vill göra det svårare för nya länder att komma med. En annan aspekt är att ett konstitutionellt fördrag bör vara så kortfattat och överblickbart som möjligt.
Och det viktigaste just nu är EU får en modern beslutsordning; avsedd för en union med 26 medlemsstater - och inte för 15, som det nu gällande Nicefördraget.