Striden om den arbetsrättsliga lagstiftningen verkar vara avgjord. Lagt kort ligger. Moderaternas ordförande Fredrik Reinfeldt säger i LO-tidningen att arbetsrätten fungerar bra. "Min bestämda känsla är att arbetsrätten har fungerat både vid neddragningar och konflikter, och att den är en väsentlig grund för trygghet", säger högerledaren. Även Ams och arbetsmarknadspolitiken får beröm av Reinfeldt.
Vad har hänt? Har moderatledaren blivit smygsosse? Inte alls. Reinfeldt och, förmodar jag, den övriga partiledningen anpassar sig till verkligheten och utformar politiken därefter. Tidigare red moderaterna, blinda och döva för verkligheten, de ideologiska käpphästar som yxades till i samband med den nyliberala revolutionen på 1980- och 1990-talen. Den arbetsrättsliga lagstiftningen betraktades som en stalinistisk kvarleva, grundbulten kollektivavtalen likaså. Nu hänvisar Fredrik Reinfeldt till sina många resor till och besök på olika företag och slår fast att arbetsrätten funkar på det hela taget bra.
Betyder det att moderaterna ger upp kampen för mer av individuella avtal på arbetsmarknaden? Det kan jag inte tänka mig. I så fall gör partiet våld på sin ideologiska själ. Nån måtta på tillnyktringen får det vara.
Förresten: Moderaterna behöver inte gråta. I mångt och mycket går "utvecklingen" deras väg. De otrygga korttidsjobben blir fler, den offentliga sektorn privatiseras, löne- och inkomstskillnaderna ökar, osv. Så visst kan Reinfeldt kosta på sig att låta som en sosse.