Tyvärr har debatten hittills varit föga konstruktiv. Det verkar helt enkelt vara för svårt för många inblandade att samtidigt hålla två tankar i huvudet:
1) Muslimer i Sverige och Europa blir i dag ofta utsatta för fördomar, hat och diskriminering. Det är ett allvarligt problem som vi måste göra något åt.
2) Friheten att kritisera religioner, inklusive islam, är en omistlig del av den demokrati, yttrandefrihet och religionsfrihet som vi har och vill behålla i Sverige, och som borde omfatta alla människor i världen.
Sorgligt nog försöker vissa göra islam till ett slagträ i den svenska politiska debatten. Andreas Malm och andra vänsterröster buntar ihop Sverigedemokrater och högerextrema muslimhatare med liberaler och konservativa och kallar dem alla islamofober.
Det är ohederligt och gagnar knappast de muslimer som i sin vardag brottas med fördomar och diskriminering.
Metoderna för att göra borgerliga debattörer till muslimhatare varierar. När Malm utmålade liberalen Johan Norberg som islamofob i DN var det en lögn. När tidskriften Axess ska tvingas in i skamhörnet sker det med guilt by association-teknik. Men den vanligaste metoden tycks vara att omdefiniera punkt 2 ovan - islamkritik - till islamofobi.
Det är horribelt. När islam används för att motivera och försvara kvinnoförtryck, hedersvåld, förföljelse av homosexuella, dödsdomar mot oliktänkande och terrorism - då måste islam kritiseras, liksom andra religioner och ideologier som används för att legitimera våld och förtryck ska kritiseras. Att kalla sådan kritik ?islamofobi" är lika vansinnigt som att islamistiska diktaturer fick FN:s människorättsråd att anta resolutionen som definierar religionskritik som ett brott.
Muslimer är ingen homogen grupp. De har samma rätt som alla andra att bemötas som individer, fördomsfritt och med respekt.
Men religionskritik hindrar inte detta. Tvärtom handlar kritik mot islam ofta om att muslimska ledare ska respektera de troendes personliga frihet.
Misstanken gnager att Anderas Malm drivs mer av att framställa svensk borgerlighet som islamofobisk än han drivs av att förbättra situationen för muslimer.
Helt obegriplig är Anders Johansson, som i Aftonbladet kallar kritik av fundamentalistisk islamism för hyckleri. Han skriver naturligtvis inte vad hans alternativ är till den västerländska tolerans han föraktar.
Vi som både vill utplåna diskrimineringen av muslimer och behålla rätten att kritisera islam måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt - och vi ska undvika att gräva ned oss i skyttegravar till höger och vänster och ropa islamofob till varandra. Det hjälper varken muslimer som förtrycks av västerlänningar eller av andra muslimer.