Ett av den svenska grundskolans stora problem är att många elever lämnar den utan de grundläggande kunskaper som den har i uppdrag att förmedla.
Det påverkar i sin tur deras prestationer på gymnasiet. Och även bland dem som går vidare till högskolan brister förkunskaperna ofta. Inom vissa ämnen har den akademiska nivån därför fått sänkas.
Ändå är det politiskt sprängstoff att tala om tidigare och fler kunskapskontroller. Eller om att det bör ställas krav på att elever ska kunna räkna, skriva och läsa när de går ut nian.
Den politiska vänstern uppfattar reflexmässigt alla förslag om hårdare krav i skolan som kunskapsfientliga. Med det menas att barnens vilja till lärande minskar ju högre kraven blir.
När regeringen för någon månad sedan presenterade sitt förslag till nytt betygssystem - med tidigare och fler betyg - anklagades skolminister Jan Björklund (fp) för att vara just kunskapsfientlig.
I slutet av mars beslutade regeringen att införa nationella prov i matematik och svenska redan i tredje klass. Om allt går som det ska kommer de att börja användas från och med vårterminen 2009.
Beslutet har som väntat väckt frågor om det rimliga i att mäta nioåringars kunskaper. Från vänsterhåll har det beskrivits som att de som gör sämst i från sig i skolan "pekas ut" redan i tredje klass.
Men syftet med att lägga de nationella proven tidigare är att upptäcka om det finns elever som har problem med att läsa, skriva eller räkna och ge dem det stöd de har rätt till. Det är också tänkt att underlätta inlärningen i andra ämnen; om man inte lär sig läsa, skriva och räkna är risken stor att man halkar efter i andra ämnen.
Skolverket har nyligen överlämnat ett förslag till regeringen om vad tredjeklassarna bör kunna i svenska och matematik.
Enligt det ska eleverna kunna hantera en text och förstå innehållet. De ska även kunna läsa och tillgodogöra sig böcker, kataloger och nätchattar som handlar om deras intressen.
Eleverna ska också kunna skriva berättelser där vanliga ord ska vara rätt stavade. Däremot behöver inte stora bokstäver eller punkter hamna rätt från början.
De ska känna till de fyra räknesätten, kunna räkna plus och minus i huvudet och i skriftlig form klara av enkla multiplikationer och divisioner.
Det är inga orimliga krav att ställa på elever som har gått tre år i den svenska grundskolan - som ofta beskrivs som en av världens bästa, trots dokumenterade kunskapsluckor, inlärnings- och ordningsproblem. Och det är högst rimligt att kontrollera att eleverna lever upp till de kunskapsmål som läroplanen föreskriver. Eller om det finns elever som inte hänger med och som behöver stöd.
Men det måste också finnas tillräckligt många lärare och specialpedagoger. Elevgrupperna får inte heller vara för stora och framför allt måste eleverna få arbetsro.
Kunskapsfientligt och ett veritabelt svek är det däremot att blunda för att det finns elever som är i behov av hjälp - av rädsla för att "peka ut någon".