Även om krisen har medfört att många valt att återvända, får allt färre arbetslösa i dag ersättning från a-kassan. Förra året var det endast 55 procent av de arbetssökande som hade a-kassa, att jämföra med 70 procent under perioden 1999-2004. Anledningen antas emellertid inte vara avhoppen från a-kassorna, utan att en stor del av de arbetssökande är ungdomar och utomnordiskt födda som inte har någon arbetslöshetsförsäkring.
Men i och med att arbetslösheten stiger - Konjunkturinstitutet räknar med 9 procents arbetslöshet under 2010 - ökar trycket på a-kassorna. Flera fackförbund har genomfört eller planerar att genomföra höjningar av sina avgifter. Byggnads och Kommunal höjde exempelvis sina avgifter med 120 respektive 100 kronor från och med 1 maj. Från och med den 1 juli har regeringen beslutat om en generell sänkning med 50 kronor, vilken lindrar något, men för många blir slutresultatet ändå en nettohöjning.
Är det då så tokigt med höjda avgifter? Nej, inte med tanke på syftet med regeringens förändring av a-kassan: Att göra den mer försäkringsmässig och koppla den till utvecklingen på arbetsmarknaden. Hög arbetslöshet medför högre avgift och vice versa. När många branscher nu drabbas av arbetslöshet blir därför det rimliga resultatet att avgifterna höjs - helt i linje med att a-kassorna ska vara självförsörjande i så hög grad som möjligt.
Tyvärr fullföljde regeringen inte sina planer på att göra a-kassan obligatorisk. Dessutom började man i fel ände och höjde avgiften först och sedan vågade man inte ta steget till ett obligatorium - något som hade varit att föredra i dagens kritiska läge. Trots att arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin i ett pressmeddelande uttrycker det som "viktigt att alla löntagare på svensk arbetsmarknad (...) omfattas av ett inkomstrelaterat försäkringsskydd i händelse av arbetslöshet", tänker han inte driva igenom sin första tanke.
I stället väljer regeringen en medelväg genom att förenkla medlemskap i a-kassorna. Kravet på viss arbetad tid tas bort för den som är föräldraledig, sjuk eller arbetslös och nya medlemmar kan få ersättning baserad på inkomst redan efter sex månader i stället för tolv som tidigare.
LO och andra fackförbund har inte sparat på kritiken mot de höjda a-kasseavgifterna, som de menar skrämde iväg många medlemmar - trots att det troligtvis var fackets protester som gjorde att regeringen backade om den obligatoriska a-kassan. Nu återvänder många arbetstagare till kassorna, förhoppningsvis med det befogade kravet på en facklig inkomstförsäkring.