Huspriserna fortsätter att öka i Östergötland. Trenden ser likadan ut på de flesta håll i landet. Som Corren nyligen rapporterade har det satts ett nytt prisrekord i Linköping på drygt fyra och en halv miljon kronor. Frågan är hur länge denna köpyra kan hålla i sig.
På sätt och vis är det ett gott tecken att Östergötland följer med trenden. Hade priserna legat stilla, som till exempel i vissa delar av Norrland, så hade det varit en stark varningssignal.
Prisuppgången går dock inte att förklara med att nästan alla regioner har blivit väldigt populära. Det låga ränteläget bidrog naturligtvis initialt starkt till köpruschen. Men de senaste månaderna har det inte varit några relevanta räntesänkningar som kan förklara det ökande intresset för att köpa bostad. En låg räntenivå visserligen, men spekulationerna har snarast handlat om väntade uppgångar. Trots det fortsätter försäljningen att öka och priserna att stiga.
Uppgångens varaktighet är svårförklarlig anser ledande expertis. Kanske är en förklaring att det är svårt att ha is i magen när priserna stiger. Vill man sätta bo ökar rädslan för att det blir ännu dyrare i framtiden och därför slår många till på momangen.
Bara under det senaste året har priset på enfamiljshus i länet stigit med över en tiondel.
En konsekvens är att husköpare är beredda att bo längre från tätorten för att komma ned i pris.
Förhoppningsvis har mäklare och bolåneinstitut inte bidragit till köpyran. Särskilt mäklarna har ett ansvar för att deras kunder inte köper för mer än det har råd med.
Om trenden avmattas långsamt kommer förmodligen få att hamna i ekonomiskt knipa. Men om räntan plötsligt stiger eller konjunkturen försämras kan bostadsbubblan brista. I så fall kan många familjer hamna i svårigheter. Det vore då beklagligt om det visar sig att långivandet varit för generöst och oförsiktigt. Skulle situationen trots allt uppstå är det viktigt att långivarna då också tar ett ansvar, så att dagens bostadsköpare inte tvingas från hus och hem.