Så sent som i förra veckan försvarade näringsminister Maud Olofsson bonussystemet i de statliga bolagen. Tyvärr lyckades inte Olofsson slå dövörat till de kritiska rösterna. I stället gjorde hon en kovändning på gårdagens DN Debatt - påknuffad av Anders Borg, Mats Odell och ordföranden i riksdagens näringsutskott, Karin Pilsäter. Bonussystemen i statliga bolag ska slopas.
Att finansministern är kritisk mot bonussystemet, visste vi redan innan. Borg har exempelvis uttryckt en motvilja mot bonusutbetalningar i företag som går med förlust. Det är en rimlig åsikt, men nu ska chefer i statliga bolag inte ens kunna få bonus när bolaget går bra!
De tre regeringsföreträdarna skyller, tillsammans med Pilsäter, "en inte oväsentlig del" av orsakerna till finanskrisen på bonuskulturens överdrifter, girighet och extrema risktagande. Eftersom alliansen anser att staten ska vara ett föredöme bland andra företagsägare stänger man nu alla möjligheter till rörlig ersättning och bonus för samtliga vd:ar och andra ledande befattningshavare i statliga företag. Och vill samtidigt att privata företag ska göra samma sak.
Det är här som Olofsson och Co trampar över gränsen: De lägger sig i privata företags löneprinciper. Det har politikerna ingenting med att göra, något som man väl trodde att en borgerlig regering skulle vara införstådd med. Alliansen som hela tiden hävdat att man vill minska det statliga bolagsägandet, därför att staten inte ska ägna sig åt företagande, blandar sig nu i privata bonussystem. Bonusar som, även om de slopas, inte skulle kunna generera vare sig fler lärartjänster eller sjukhussängar.
I stället borde man fundera över hur bonusfientligheten tolkas i ekonomins psykologiska spel. När en borgerlig regering tassar in på minerad mark och petar i privata branschers affärer sänder det inga positiva signaler. Tvärtom säger det att nu har krisen eskalerat till en katastrof som kräver socialistiska åtgärder även från moderatstyrda Rosenbad!
Man skulle kunna förlåta regeringen om snaran runt de statliga bonushalsarna drogs åt tillfälligt. Men att skriva nya regler, som ska gälla även i en framtida högkonjunktur, baserade på rådande krisläge är fel och onödigt. Det är smaklöst med höga bonusar i dessa tider. Men det inser även flera privata bolag som för att inte tappa ansiktet har dragit tillbaka orimliga ersättningar. Uppenbarligen fungerar systemet rätt väl. Det handlar om förtroende, något som även alliansen borde värdera högre.
Maud Olofsson skulle ha stått på sig. Regeringen skulle ha fortsatt på samma strama linje som man hittills uppvisat - och fått genomslag för. Gårdagens utspel är bekymmersamt och kan inte tolkas som annat än populistiskt. Eller ska vi tro att de borgerliga grundvärderingarna har övergivits? Bara oppositionen kan finna glädje i detta besynnerliga kappvänderi, som är en tragisk missberäkning i en annars över lag väl balanserad kriskalkyl.
Citat: "Socialistiska åtgärder från moderatstyrda Rosenbad."