Mauricio Rojas (fp) har undersökt svenska skolböcker och kommit fram till att de framställer verkligheten ur ett ensidigt vänsterperspektiv. Det är bra att Rojas tar upp frågan om läroböckernas och undervisningens innehåll. Skolarbetet ska vara sakligt, allsidigt och vetenskapligt grundat. Men Rojas tar i så han nästan spricker i sin presentation av rapporten (DN-debatt 22/5). Han talar i termer av propaganda, indoktrinering och "blåkopia av socialdemokratins egna hyllningstexter". Den bilden lär få svenska ungdomar känna igen sig i.
Det är synd eftersom Rojas budskap därmed tappar i trovärdighet.
Liberala perspektiv är inte vanliga i svensk historieskrivning. Men det beror inte, som Rojas närmast antyder, på någon konspiration från Bonnier och Liber förlag - det förstnämnda kan för övrigt knappast anklagas för att inte vara liberalt - utan på att historieforskningen åtminstone sedan början av 1900-talet velat tona ned "de stora personligheternas" roll i samhällsutvecklingen och istället betona omständigheternas betydelse.
Undervisningen får inte domineras av ett enda perspektiv - här har Rojas en viktig poäng. Det vore emellertid högst olyckligt om diskussionen förvandlades till en högljudd munhuggning om vem som sitter inne på Sanningen.
Rojas tonläge bidrar inte till att leda in debatten på rätt spår.