Troligen kommer vi aldrig att få se några stora demonstrationståg där ordet "dagis" är utbytt mot "F-skattsedel" i den gamla 70-talsparollen. Men Maud Olofsson kämpar ändå för sin vision, att alla ska födas med F-skattsedel.
Och för vissa människor kan behovet av en F-skattsedel vara lika skriande som dagisbehovet var på 70-talet. Offentliganställda kvinnor inom vård-skola-omsorg som vill bli sina egna, och ser chansen nu när många kommuner och landsting lägger ut verksamheter på entreprenad, är ett exempel. De har hittills ofta stoppats av Skatteverket, som inte beviljat F-skattsedel eftersom kvinnorna inte uppfyller kravet att man måste ha flera uppdragsgivare.
När regeringen nu ändrar reglerna så att det räcker med en uppdragsgivare, klagar LO. "En arbetsgivare kan sparka en anställd på grund av arbetsbrist och sedan säga att denne är välkommen tillbaka som företagare", säger LO:s Erland Olausson till Ekot.
Men det är ju just facket som ska se till att det inte händer. Arbetsgivare får inte säga upp anställda utan att förhandla med facket, och kan facket visa att uppsägningen var felaktig får arbetsgivaren betala skadestånd. Olaussons uttalande tyder därför på dåligt självförtroende hos facken.
Men får inte heller glömma att många som i dag är anställda kanske drömmer om att få sköta jobbet som egenföretagare - med en uppdragsgivare som bara bryr sig om att jobbet blir gjort, men inte lägger sig i när-var-hur. Det är väl inte så att LO missunnar medlemmar att förverkliga en sådan dröm, för att det skulle minska deras medlemsantal?