Socialdemokrater från hela landet samlas i dag till kommundagar i Stockholm. Det är upptakten till valrörelsen 2006 vi bevittnar. Samtidigt, på olika fackliga webbsidor, går debatten het. Den folkliga vreden kokar. Affärerna med anknytning till arbetarrörelsen tär på rörelsens förtroendekapital. Kommer därtill den hisnande höga arbetslösheten, och de fortsatta neddragningarna (trots ständigt "nya" miljarder från staten) i kommunsektorn.
Socialdemokratin lever farligt. Inte nog med att rörelsen har stelnat. Den fjärmar sig från folkets vardag. En socialdemokrati som inte förmår att fånga upp och kanalisera engagemanget bland folk, reduceras till en trött, administrerande maktelit som slåss för egna privilegier. Socialdemokratin tål inte ännu en Ola Rask.