Göran Persson fick kritik i riksdagen i lördags för att Sverige tillsammans med andra EU-länd-er slopar vapenembargot till Kina.
Sveriges ställningstagande på toppmötet byggde på samförstånd mellanregeringen och moderaterna. I fredags, under pågående EU-toppmöte iBryssel, ringde statsministern upp moderatledaren för att förankrabeslutet. Göran Persson försäkrade sig om att Fredrik Reinfeldt hadesamma inställning, och att det därmed inte skulle bli problem iriksdagen.
Det är en ny påminnelse om att socialdemokraterna och moderaternaofta har lätt för att finna varandra i "hårda" ställningstaganden. Detkan handla om flyktingpolitik, eller som nu om vapenförsäljning tillKina.
Mot denna hårdkokta realpolitiska allians opponerade bland annatmiljöpartiet och folkpartiet när frågan debatterades i riksdag-en. Detframhölls att Kina är en diktatur, och att man avhänder sig möjlighetenatt utöva påtryckningar på den kinesiska regimen genom att upphävaembargot.
Fredrik Reinfeldt menade däremot att det skulle hota vitala, svenskaexportintressen att gå emot Kina. Reinfeldt liksom Persson framhöllockså att embargot i praktiken är en tom gest utan mening. EU-ländernahar trots embargot fortsatt att sälja vapen till kineserna.
"Ren symbolpolitik som inte har någon verkan skall inte gå före jobboch välfärd, inte riskera Ericssons och andra företags framtid", slogmoderatledaren fast.
Det var naturligtvis rätt och rimligt att Sverige inte ställde sigvid sidan av och mot resten av EU. Oppositionen i riksdagen hadeuppenbarligen velat ha ett svenskt veto mot beslutet. Det hade intebara varit fråga om tom symbolpolitik -- eftersom andra EU-länd-er ändåskulle ha fortsatt att sälja vapen -- utan rent destruktivt för svenskaintressen. Det är inte vid-are svårt att räkna ut att konsekvensernaskulle ha blivit precis av det slag som Reinfeldt varnade för. Svenskaföretag skulle knappast ha blivit belönade av Kina efter en sådansvensk provokation som oppositionen i riksdagen efterlyste.
Kritiken mot att Sverige anslutit sig till den realistiska hållningsom EU-länderna kommit överens om är verklighetsfrämmande. Man kan ioch för sig förstå att somliga utifrån ett humanistiskt perspektivfinner det anstötligt att Sverige och resten av EU exporterar vapentill ett land där de mänskliga rättigheterna inte respekteras. Men ävenom Kina är en diktatur kan ingen samtidigt bortse från det faktum attlandet är en ekonomisk, politisk och militär världsmakt i vardande.
Det betyder dock inte att det realpolitiskt riktiga för den skull skall uppfattas stå i motsättning till demokratiska ambitioner.
Vi skall naturligtvis göra vad vi kan för att stimulera endemokratisk utveckling i Kina. Men det kan Sverige endast göra isamverkan med andra EU-länder, och i dialog med kineserna.
Det förtjänar att framhållas att embargon strider mot den liberalagrundtanken om frihandel. Det är inte genom att hindra handel och mötenöver gränserna som man skapar de bästa förutsättningarna fördemokratisk utveckling.